Barnmisshandel är när är vuxen använder sig av fysiskt våld, psykiskt våld, sexuella övergrepp eller försummelse på ett barn.
Sedan 1979 i lag är förbjudet att misshandla eller använda våld i uppfostran av sina barn.
Vuxna kan hjälpa barnen som misstänker att är misshandlad genom att anmäla det till socialtjänster som den ska undersöka det.
Om man jobbar i en barnverksamhet så har man skyldighet om att anmäla om man misstänker att ett barn är misshandlad.
När ett barn misstänker att en kompis är misshandlad kan barnet prata med kompisen eller med sina föräldrar och berätta om sin antaganden kring sin kompis.

Tips:

-Lyssna på vad barnen säger

-Våga anmäla misshandel

-Kontakta socialtjänsten

-Vara påläst

Barnkonventionen art.19

Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.

African Children

Av:Jurgen

Presentationen handlar om barns mediekultur och mediekonsumtion.
Där finns fördelar och nackdelar med barns mediekultur samt olika TIPS för vuxna och barn.

Barnkultur

Barnkultur är viktig för barn eftersom de lär sig om kultur i stort. Genom kulturen har barnen möjlighet att vara sig själva. Med kultur menar vi i denna text t.ex. teater, idrott, museum, film (TV) och böcker. Det finns ännu fler kullturella sammanhang men just dessa fem är de viktigaste anser vi, för barns utveckling, livskvalitet och lärande eftersom genom dem kan barnet uttrycka sin identitet.

Idrott är en del av barnets kultur och det är jättebra för barnet att idrotta eftersom barnet får känna sig delaktig i laget och lär sig att samarbeta med andra. Idrotten är också bra för barnets hälsa och genom idrotten blir barnet piggare. Forskning säger att idrott är bra för hjärta och hjärna och att barnet får bättre grovmotorik.

Teater och museum är också en viktig del av barnkulturen. Barnet får möjlighet att utveckla sina intressen ,besöka olika platser och samspela både med varandra och med sig själv. Museum och teater fungerar som inspiration för barnet och väcker barnets fantasi. Museum är en faktaspegling av den kultur vi lever i. 
Barnen kan även lära sig om andra kulturer genom teater och museum. Te x en teater om en annan kultur kan väcka intressen inom barnen om den kulturen.

Med film och böcker utveckla barnet bland annat sin förmåga att prata och skriva. Genom att titta på olika barnfilmer och lyssna på olika böcker använder barnet sin fantasi och lär sig hur omvärlden fungerar. På Disney Channel finns t.ex. ett program som heter Art Attack där barnens intresse väcks för konst och skapande. På Art Attack skapar dom allt från en pappspargris till en pappgitarr. Allt är lämpligt för alla åldrar med en vuxens hjälp. Böcker spenderar mycket tid med att titta och observera och barnen lär sig även att kommunicera med varandra genom att kolla på film och läsa böcker.

Alla olika kullturella aktiviteter som vi skrev ovan är ju bra för barns utveckling, livskvalitet och lärande eller hitta på sina egna.Det är alltid bätte att användra sig av olika ‘hjälpmedel’ för att väcka kultur intresse hos barn. 

Barnkonventionen: 8 Varje barn har rätt att behålla sin identitet

Cute Kids in Children's Costumes

BY:epSos.de

Sjöhistoriska

Vi besökte Sjöhistoriska museet igår tillsammans med klassen. Det är ett museum om handelssjöfart, flottans historia, marinarkeolgi, fritidsbåtar och sjömansliv med mera.  
Om du vill hitta dit så tar du buss 69 mot Kaknästornet och går sedan av vid Sjöhistoriska, bredvid Sjöhistoriska museet ligger även Riksidrottsmuseet och polismuseet.
Deras öppettider är tisdag - söndag kl 10.00 - 17.00.

Aktiviteter för barn -

• Saltkråkan och Ruskpricken - det är ett lekrum som är öppet för fri lek i maritim miljö. Det finns även en skaparverkstad som är öppen för alla åldrar från 0-100.
  
• Sjömansklubben - för dom som är mellan 5-12 år, de barn som vill lära sig mer om sjöliv och navigation så finns Sjömansklubben.
  
• Barnkalas - Mellan 11.00 och 14.00 på söndag kan man boka barnkalas och ha olika teman beroende på åldern. För dom som är från fem och uppåt så är det Sjömonsterkalaset och från sju år är det Sjörövarkalaset.
  

Sjöhistoriska museet passar för alla åldrar, allt från barngrupper tillsammans med föräldrar till skolklasser upp i gymnasium. Passar även bra för barnfamiljer som en aktivitet på fritiden. 

Fri entré för alla åldrar och allt på museet är gratis. Vill du boka en Guidad visning så måste du ringa och boka i förväg och det kan ligga på en liten avgift. Om du vill boka barnkalaset så ligger pengarna runt 1500-2200 kr.

Man lär sig om olika kulturer och hur det såg ut förr i tiden samt nutid. Du får lära dig kunskaper inom det maritima området, du kan få tillgång till böcker, kartor samt samarbeta med andra.

Sjöhistoriska
Natalia Bober
CC BY NC ND

Sjöhistoriska
Natalia Bober
CC BY NC ND

Sjöhistoriska
Natalia Bober
CC BY NC ND

Sjöhistoriska
Natalia Bober
CC BY NC ND

Sjöhistoriska
Natalia Bober
CC BY NC ND

Barnkonventionen - 29 Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Källa - Sjöhistoriska museet
Webbsidan http://www.sjohistoriska.se/sv/
Broschyrer från sjöhistoriska.

Varför ska just VI vinna?

Vi ska vinna för att vi är en underbar klass och bryr oss om barn och deras välmående. Vårat syfte med bloggen är att du enkelt ska kunna ta reda på fakta om barns utveckling och även hitta tips som du kan använda dig av både nu och i framtiden. 

Det vi lärt oss av att göra en blogg är att använda sig av Creative Commons och vara tydliga med källhänvisning. Vi har lärt oss att skriva och publicera texter och göra dem lättlästa. De vi skrivit om har gett positiva effekter vårt arbete vi utför när vi är på praktik. Vi kan göra mer medvetna val för att vi kan mer om barnets utveckling.

Vi har skrivit om det viktigaste som finns och det är barnen. Barnen är framtiden och vi försöker bara att underlätta för alla att få hjälp och tips. 

Serieteket på Kulturhuset i Stockholm

Serieteket är som ett litet bibliotek fullt med serier och faktaböcker om serierna, där kan man sitta i sköna soffor och stolar och läsa de serier man vill.

Hur man tar sig dit är rätt så enkelt, man går in i entrén, sen tar man två rulltrappor till våning två, sen går man nästan längst in och där står skyllt i taket med SERIETEKET på. 

Man kan använda Serieteket som en inspirationskälla för i avdelningen Tio tretton kan man göra sina egna serier. 

Det passar för alla som kan läsa annars så kan man ta med sig en förälder eller någon annan som kan läsa åt en. Vi skulle kunna rekommendera Serieteket för skolgrupper där pedagogen kan läsa serier för barnen, sen kan även föräldrar med mindre barn komma och läsa för dem. 

Det roliga med Serieteket är att de är kul och gratis. Man kan se och läsa serier man aldrig har hört talas om förut och man kan lära sig mer om dessa serier via faktaböckerna. Man kan få erfarenheter och inspiration av serierna. Avdelningen är mycket lugn och man kan även studera där om man känner för det.

Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter. Artikell 29 i barnkonventionen. http://unicef.se/barnkonventionen 

CC BY NC ND
Av: Adam Haglund
Namn på bild: tar det lugnt i serieteket.
Modeller: Johan, Mathias. 

Kurragömma 1-3 åringar

När man leker kurragömma med barn mellan 1-3 år så borde man tänka på:

- Berätta några regler så barnen vet VAD de ska göra.
- Alla brukar gömma sig på samma ställe.
- Gömmer sig bakom händerna.
- Regler är inte det viktigaste utan att ha roligt!
- Tidsuppfattning för småbarn är ganska kort.
- Prata gärna med barnen och ställ frågor samtidigt som du letar efter dem.
- Lek gärna flera gånger än bara en.
- Det behövs inte en stor yta, för de gömmer sig på samma ställen oftast.
- Låt alla få vara med (Förskola)
- Ha tålamod när du leker med dem.

Barnen i denna ålder har förståelse för själva leken men inte för regler och samspel.
De minsta barnen kommunicera med hjälp av kroppsspråk för de har inte utvecklats fullt ut med talet.

Det barnen tränar på när de leker kurragömma är bland annat, språket, samspel, regler, grovmotorik, turtagning, matematik när de räknar.

De olika varianterna som man kan leka kurragömma med 1-3-åringar är:
- Tittut
- Gömma sig bakom saker.

Barnkonventionen nr 31:
Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Hide and Seek 112/365

By: SashaW

Bland quiz

  Quizet: https://docs.google.com/forms/d/12O1uSFe2XXKAOhK6QjYWLRLQhc8OWdz6kXSiOQB5TXM/viewform

Länkar till svar:
http://barnochfritid.blogspot.se/2013/01/2-aringar.html
http://barnochfritid.blogspot.se/2013/01/hur-kom-barnkonventionen-till.html
http://barnochfritid.blogspot.se/2013/01/personlighetsutveckling.html

The Big Five

Vi lär oss fyra av dom fem viktigaste förmågorna från styrdokumenten.
De fyra förmågorna vi använder när vi bloggar är:

*Kommunikativ förmåga - När vi bloggar lär vi oss samtala och diskutera med varandra, där vi kan uttrycka med egna åsikter och ståndpunkter. I tillexempel när vi jobbar i grupp.

*Metakognitiv förmåga - Vi anpassar våra texter för våra läsare. Samtidigt som vi letar barnkonventions artiklar och flickr bilder som är creative commons.

*Förmåga att hantera information - Vi letar efter information från olika källor. Vi är källkritiska med det källor vi hittar.

*Begreppslig förmåga - Vi läser en text som vi sedan tar ut det viktigaste begreppen och gör det till nya sammanhang.

2-åringen

2 års barn protesterar väldigt mycket. Det säger mest  "NEJ" för att markera sin självständighet och för att visa att det vill vara 'stor' och kunna 'själv'. Det kan inte bestämma sig, alltså vill både JA och NEJ. Studier har visat att det uppstår konflikter mellan 2-3-åringar och deras föräldrar var tredje minut och större konflikter 3-4 gånger i timmen.

Intellektuell utveckling- 2 åringen har ett bra minne. Barnet blir mer intresserad av form och färg, bokstäver och ord. Barnet börjar se skillnad mellan 'mitt' och 'ditt' och kan koncentrera sig på en sak längre tid.

Fysisk och motorisk utveckling - 2 åringen växer väldigt snabbt och  har kroppen i fin balans. Det kan hoppa jämfota, stå på ett ben, gå uppför trappor utan att sätta fötterna intill varandra på varje trappsteg.

''Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling''

Barnkonventionen artikel 6.

Kids

av:Joe Shlabotnik

http://www.flickr.com/photos/joeshlabotnik/2654107501/

Källor : 

*'Stora boken om Barn' av Kristina Hofsten och Lena Lidbeck - Prisma 2008

*http://unicef.se/barnkonventionen

Hur kom Barnkonventionen till?

1923 skrev Eglantyne Jebb, Rädda Barnens grundare ett dokument ' Deklarationen om barns rättigheter'. Det här dokumentet blev grunden till Barnkonventionen.

Efter andra världskriget (1946) bildade FN UNICEF (United Nations International Children's Emergency Fund), som hjälpte barn i katastrofer som behövde hjälp med till exempel kläder, mat, tak över huvudet och hälsovård. 1948 blev deklaration om de mänskliga rättigheter som en gemensam standard att uppnå för alla människor. Idag finns de mänskliga rättigheter tillgänglig på 366 språk
1959 antog FN:s  generalförsamling deklarationen om barns rättigheter för att skydda barn till exempel alla barn har rätt till mat, utbildning, hälsovård mm.

1989 blev Barnkonventionen klar. Det är mer än bara en deklaration utan ett lagligt dokument som övervakas av en barnrättskommiteé. Idag finns det 45 artiklar i Barnkonventionen som handlar om barns rättigheter.

Lesson

av: PRED1C70R

http://www.flickr.com/photos/68547971@N08/6871073196/in/photostream/

Källa: http://unicef.se/barnkonventionen/historia

TIPS på hur man kan stärka barnets självkänsla och självförtroende

Självkänsla 

• Kärlek - visa barnet så ofta du bara kan att du älskar det.
• Uppmärksamhet - Ge barnet uppmärksamhet och spendera tid med barnet.
• Respekt - respektera barnet, låta det säga sina egna åsikter och idéer.
• Beröm - ge barnet beröm och uppmuntran när barnet har gjort något bra.
• Var en god förebild - prata inte illa om sig själv och de andra. Bete dig som vuxen, speciellt som en förälder och inte bästa kompis.
• Språket - använd fina ord. Kom ihåg att barnet lär sig snabbare än du tror.
• Kritisera rätt - kritisera beteendet istället för barnet.
• Uppmuntran - ge barnet mycket stöd.
• Utrymme - uppmuntra barnet att försöka själv och på egen hand.
• Stöd intresse - utveckla barnets intresse eller hobby.

Självförtroende

• Skapa rutiner - hjälper att hantera känslor av osäkerhet.
• Skapa en trygg miljö - hjälp barnet att känna självförtroende.
• Lyssna noga - ta barnet på allvar.
• Sätt gränser - då barnet kan sätta sina egna gränser och man skapar då en trygg miljö där barnet kan utvecklas i.
• Samspel - lär barnet att man kan leka och umgås med de andra. 
• Hjälp till när det behövs - erbjud hjälp när barnet verkar behöva det.
• Uppmuntran - uppmuntra barnet att prova nya saker.
• Var en god förebild - visa själv hur man kan göra.

''Båda föräldrarna har gemensamt 

ansvar för barnets uppfostran och utveckling.''

Barnkonventionen artikel 18

God could not be everywhete, so he created mothers.

av:legends2k

http://www.flickr.com/photos/legends2k/3625480363/

 Some rights reserved

Källa:

*http://www.pampers.se/trygg-miljo-barn-sjalvfortroende-formaga-barn

*http://www.barntotal.se/faktabank_foer_dig_som_har_barn/utveckling_och_framsteg/saa_staerker_du_barnets_sjaelvkaensla/

*http://unicef.se/barnkonventionen

Personlighetsutveckling

Emotionell utveckling handlar om vårt känsloliv, hur vårt inre och psyke utvecklas.Den sociala utvecklingen handlar om hur vi samspelar med de andra och hur vi lär oss att göra det.

Identitet - individens inre kärna, dvs barnets 'JAG'

Föräldrar blir de första som bidrar till barnet identitetsutveckling.

När barnet blir äldre är det förskola, skola och andra personer som

 tar stor del i barnets identitetsutveckling. 

Självbild - handlar om hur barnet ser på sig själv.

Nyfödda barnet har ingen aning om sig själv.

Det tar lite tid innan de börjar känna igen sig själv. 

Självförtroende - barnets tro på den egna förmågan. 

Den kan variera från dag till dag.

Självkänsla - barnets uppfattning och tankar om sig själv

 och den man är. 

''Varje barn har rätt att behålla sin identitet'' 

Barnkonventionen artikel8   

child on beach

av:Chris_Parfitt

http://www.flickr.com/photos/chr1sp/2559825337/

 Some rights reserved

Källa:

* Lärande och utveckling boken av Tove Philips, Gleerups s.46-47

*http://unicef.se/barnkonventionen

Värdegrund och regler

Värdegrund och regler som tillhör alla som läser och skriver på denna blogg.    

- Inga kränkingar från varken läsare eller bloggare.                                       

- Man får inte använda bilder, låtar och videoklipp som finns på bloggen utan att följa vår Creative Commons Licens.

- Vi ska på bloggen hålla oss till ämnet Barnkonventionen och barns utveckling. 
- Alla ändringar i bloggens layout ska vi i klassen vara överrens om genom att rösta.                                                                                                     

                                                         

Bild:VasaBF11

Fotograf: Malin Nyberg

CC BY NC ND

Del av BF11 från Rönninge gymnasium :)