Varför ska man äta?

Hjärnan och musklerna behöver energi för att orka hålla igång, energi får man av mat och dryck. Man behöver dessutom näringsämnen för att kroppen ska fungera och må bra.
Att äta en riklig frukost gör att man håller sig långt på en dag. 
Man ska även äta regelbundet. frukost, lunch, mellanmål, middag och ett litet kvällsmål är bra för att hålla energinivån uppe, det gör så att man inte kommer ner i kraftiga svängar där både humöret och orken försvinner.
 Hjärnan behöver påfyllning av energi för att utvecklas och minnas. 

Bra att tänkta på för barn mellan 1-3 år:

- Protein, kolhydrater, fett, olika vitaminer och mineraler.

- Servera olika sorters mat för att hjälpa barnet att vänja sig olika smaker.

- Ta till en ny smak tillsammans med något barnet tycker om.

- Få mat regelbundet. Frukost, lunch och middag. 2-3 mellanmål.

- Mellanmålen är viktiga, barn orkar inte äta lika mycket mat som vuxna.

- Fullkorn och fibrer.

- Dricka antingen vatten eller mjölk till målen.

- Gärna hemlagad mat.

- Lära barn att också äta vegetarisk mat.

Undvik att tänka på för barn mellan 1-3 år:

- Undvik att småäta mellan målen, barnet lär sig då att skilja mellan mättnad och hunger.

- Dålig hygien i köket, barn är känsliga för bakterier.

- Inte äta bränd mat.

- Egen fångad fisk, kan innehålla kvicksilver. 

- Kaffe, svart te och energidrycker.

Healthy Berries are Good Food for Health
epSos.de 

Barnkonventionen, nr 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Sport och Fritid - Längdskidor, Pulka, Alpina skidor, Snowboard, Skridskor

By West Vancouver ArchivesMerilee Prior on skis CC BY

Längdskidor: Att köpa dom billigaste skidorna på marknaden är inte alltid det bästa alternativet eftersom att det inte är kul att åka på ett par dåliga skidor så därför rekommenderar jag att man letar efter ett par som är bra och man gillar.
Så vad är en bra barn skida?, det är ju inte så enkelt att veta som vuxen om man inte är intresserad av skidor, därför ska jag nu berätta vad som är en bra längdskida.
En bra barnskida ska vara lite smalare på mitten, det vill säga den ska ha midja, med hjälp av midja så blir det mycket lättare för barnen att svänga med skidorna samt att dom åker stadigare.
En annan sak som är viktigt är att skidan har spänst i spannet så att barnet orkar trampa ner spannet och får fäste i snön.
Skidorna ska vara vallningsfria och ha mönstrad undersida så att fästet blir bra så att inte barnet kan glida bakåt. Tänk på att mönstret ska bara gå från hälen och 40-50 cm framåt.
Den ska vara lätt, stark och tåla mycket.

Alpina skidor: Det minsta barnen ska börja åka utför med vanliga turskidor dvs allsidig skidåkning, med lätta skidor och mjuka skor som ger en bättre grund för utforskning. Men när barnet börjar på på allvar behövs förstås riktiga grejor. Det bästa skidorna dom kan ha är carvingskidor som har skarpt markerad midja som gör det lättare att svänga. Viktigaste av allt är hjälmen.

Snowboard:  Snowboard finns för 5-åringar och uppåt. Det är viktigt att snowboarden passar barnet i storlek. Eftersom det finns många dåliga snowboard är det viktigt att köpa ett känt märke från en sportaffär. Barnet ska ha skidhjälm och ha godkända handledsskydd.

Pulka: En lekpulka av plast ska ha inbyggd sits så att barnet sitter med böjda ben i pulkan, sitter det med raka ben finns det risk för att barnet kan bryta benen om det skulle åka in i ett träd eller liknande.
Sittsen ska vara upphöjd så barnet inte fryser om stjärten. Drar man barnet i längre sträckor kan det vara bra att ha något att sitta på tillexempel en filt eller liknande. Sätt alltid på barnet hjälm när det ska åka.
Dragpulkor ska vara långa så att barnet kan ligga ner och ha ett huvudstöd.

Skridskor: Det finns skridskor enda ner till storlek 24 men för att kunna åka skridskor så måste man kunna samordna kroppen, både ge sig själv fart och kunna hålla balansen och det brukar barnen lära sig när dom är 4 till 5 år gamla. Det bästa skridskorna för nybörjare är skalskridskorna. Det har ett skal av hård plast (som en slalompjäxa) och en mjuk innersko av cellplast. Sådana skridskor ger ett bra stöd för foten och hindrar fötterna från vika sig åt sidorna.

Barnkonventionen 31
 "Varje barn har rätt till lek, vila och fritid." Det vill säga att alla barn har rätt till att röra sig och få kunna ha en sport som hobby.

Källa: Stora boken om BARN

Av: Kristina Hofsten & Lena Lidbeck

Prisma 2008

Att sätta stop

Att sätta stop när ett barn vill  t.ex ha en bil ifrån leksaksaffären eller säga till om barnet klättrar för högt i ett träd kan ofta vara svårt för en förälder. Att säga nej är tufft, men är också det viktigaste.

Det finns fyra magiska regler som säger varför man ska sätta stop för ett barn.

1: ''För att skydda barnet'' till exempel för att motverka skador.

2: ''För att barnet ska må bra'' handlar om allt i från hygien till maten man äter t.ex att barnet inte ska få socker och godis på vardagar, att barnet inte ska frysa, bli blött eller få för lite sömn.

3: ''För att barnet ska bli en social varelse'' Handlar om att kunna socialisera med individer. Barnet ska kunna fungera ihop med andra det är både viktigt för barnet själv och för de andra runt omkring. Om inte barnet fungerar ihop med andra är risken att den hamnar utanför och de kan ha svåra konsekvenser.

4: ''För att barnet behöver motstånd'' Konflikten är viktig i barnets utveckling. I konflikten växer barnet och lär sig sina egna och andras gränser. Det gäller att konflikten är icke-kränkande. 

Källa:
Namn: Trotsboken
Förlag: Norstedts 2011

Författare: Malin Alfvén och Kristina Hofsten

Sida: 49

Namn : STOP ALL WAY

Av: Peter Kaminski

CC BY

Barnkonventionen artikel nr: 26

Varje barn har rätt till social trygghet.

Räddningsväst, cykel, skateboard, inlines, sparkcykel och hjälmar.

Räddningsväst
En räddningsväst funkar så att den håller dig flytande men du måste själv hålla balansen. Om du ska köpa en räddningsväst så rekomenderas de att man ska köpa en med CE-märkt och varför man ska göra det är att uppfyller de europeiska kraven i säkerhet och funktion. Om du ska köpa en begagnad väst så kontrollera så den inte är äldre än sju år, kolla att allt är i bra skick.  Ett tips är att du kan träna ditt barn med räddningsvästen på i en pool eller något liknade så den vet hur det funkar om det skulle ske om man hamnar överbord om man åker båt eller flygplan. Västen tillverkas i färgerna gult, orange och rött.

Cykel 
När det är dags för ditt barn att börja cykla så behöver den din hjälp att hålla balansen och de kan du göra genom att ha en slags pinne som man kan stoppa ner precis framför bakhjulet för att kunna lättare hjälpa barnet. När barnet har lärt sig cykla själv så är de inte riktigt trafikvana för de kan glömma bromsa eller styra undan från en fara så de kan cykla in i en vägg eller dundra ner från en trappa så i början så får ni föräldrar följa med om ditt barn vill cykla så ingenting händer. Ett tips är att inte köpa stödhjul för barnet får fel kurvteknik och fel balans.


Skateboard, inlines och sparkcykel
Skateboard: En bra tid för barnet att börja med skateboard är mellan 5-6 år, det funkar med en billig bräda till att börja med och den ska helst vara bred så den hittar balansen och lär sig snabbare. Skydd till skateboard är att den ska ha hjälm, knäskydd, handledsskydd och armbågsskydd.
Inlines: Det kan vara bra att barnet kan åka skridskor innan den sätter på sig ett par inlines. För dem minsta barnen har inlines en kloss bakom de sista hjulet så de kan bromsa på ett säkert sätt. Ett tips är att köpa förra årets modell. Sen ska de ha skydd som uppfyller kraven för inlines.
Sparkcykel: De rekomenderas inte till barn som inte har fyllt sju för det är för hög fart och de kommer ha svårt att vejja och manövrera för ett barn.

Hjälm
En småbarns hjälm är gjord så att ser ut som en cykel hjälm men den har ett grönt spänne som öppnas vis belastning om nu barnet fastnar i en gren om den klättrar i träd med hjälmen på och då öppnas hjälmen så den inte ska skadas. Köp en CE-märkt hjälm för att dem uppfyller europeiska kraven för säkerhet och fuktion. Hjälmen kan ha osynliga skador som gör att den inte funkar och de gör att den inte skyddar huvudet lika bra som en hjälm som är ny och inte har skador, det är därför man inte ska köpa en begagnad hjälm.

Olika hjälmar:

• Småbarnshjämen- Kan användas till allt dem gör, cykla, åka skridskor, inlines samt ridning.
• Skidhjälm- Ska ha en kraftig stoppning och omsluta huvudet väl 
• Ridhjälm- Hjälmen ska skydda panna, tinningen och bakhuvudet om de ramlar av och slår i skallen så ska hjälmen skydda.
• Ishockeyhjälm- Ett tips är att de ska vara lätt för barnen.

my son the skater punkav: qwrrtyCC BY

Barnkonventionen artikel 31:
"Varje barn har rätt till lek, vila och fritid."

Källa: Stora boken om BARN

Av: Kristina Hofsten & Lena Lidbeck

Prisma 2008

Framför skärmen

Mätningar visar att svenska 3- till 6-årnigar tittar på tv i genomsnitt en och en halv timme om dagen. Barnen tittar oftast på barnprogram på morgonen och någonting annat tillsammans med en vuxen innan sängdags.

Forskare antyder om att:

•  Det är positivt för barnen att sitta framför tvn, det gör att de utökar deras talförmågar och hörförmågor inom vårat språk men också engelskan(oftast).
• Barnen blir inte alls så aggressiva som vissa säger, utan Barnkulturforskaren '' Margareta Rönnberg'' ifråga sätter det hela, och intyder om att barnen kan skilja på verklighet och fantasier och att barn är fullt kapabla till att hantera mediet.

Stjäl tiden: 

• Att tv och datorer stjäl tid från andra, mer aktiva och utvecklande aktiviteter är också en myt som man tycker behövs omvärderas vid en närmare, mer vetenskaplig granskning. 

• Barnens fritid har inte blivit mer passiv sedan tv/datorerna kom. Utan tvärtom, fler och fler barn i allt yngre åldrar och mycket till åt olika former av sport och idrott, fler lär sig spela och tycka om instrument och deltar i aktiviteter som mulle, gymnastik & balett.

Vissa säger att datorer och tvn gör så att deras barn bränner ut sig själva, att de förlorar kontakt med sina vänner och att fritiden mer eller mindre tynar bort. Men i själv verket är det inte så. Barnen lär sig mer om hur datorer och nätverk fungerar och kan då göra att de får intresse för det inom framtiden eller så. De lär sig bättre svenska och lär sig väldigt mycket engelska som de inte tänker på, men när de väl kommer till skolan och har svenska eller engelska så vet de betydligt mycket mer än vad dem själva tror eller vet. Med detta menas att datorer och tv tittande utvecklar barnens intellektekuella förmåga, de blir smartare och får mer kunnighet, skicklighet och helt enkelt lär sig saker lättare och smidigare. Jag själv tycker att datorer och tv tittande är väldigt nyttigt! Det finns inget fel, självklart så ska man inte ta för mycket tid utan göra det med måtta. Ser man till att göra det med måtta och varierar mellan barnprogram och samt naturprogram eller liknande så att man får kundskap och intresse för andra program än bara barnprogram.

Namn: Bo - boy behind pc
Av: IICD
CC BY 

Källa: Stora boken om BARN

Av: Kristina Hofsten & Lena Lidbeck

Prisma 2008

Barnkonventionen artikel nummer 18:

Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.

Tips om ADHD

Ett barn med ADHD i skolan behöver mycket av den här pedagogiken:

• Extra mycket uppmuntran och beröm
• Avgränsade och tydliga arbetstuppgifter
• Instruktioner i FLERA steg
• Korta och tydliga uppmaningar
• Hjälp med att komma igång och avsluta
• Anpassade läxor och hemuppgifter

Viktigt att skolan, föräldrarna och barnet har en tät kommunikation och hittar dom rätta vägarna för just det barnet och dess behov.

Tips för föräldrar med barn som har ADHD

• Bra planering utav dagen, timme för timme för att minska symptomen
• Undvika stress
• Undvika för mycket aktiviter per dag
• Hjälpmedel som tungtäcke (barn med ADHD sover ofta oroligt)
• Finns klockor med larm för att barnet ska bli påmind om nästa aktivitet 
  
  
  
  adderall
  
  
  By Life Mental Health
  
  

   

  http://www.flickr.com/photos/lifementalhealthpics/8405095433/

Barnkonventionen: 23 Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället.

http://unicef.se/barnkonventionen

Källor: Lisa Ögrens tankar och erfarenheter

ADHD - neuropsykiatriskt funkstionsnedsättning.

ADHD är en så kallad neuropsykiatriskt funkstionsnedsättning.

Problemen med ADHD kan ha olika tyngdpunkter och svårighetsgrader och det kan
variera från barndomen upp till vuxen ålder. Barnets egenskaper som exempelvis
begåvning och uppväxtmiljö för barnet kan avgöra vilka konsekvenser och svårigheter barn med ADHD får.

Det finns 3 kärnsymptom för ADHD, vilka är:
* uppmärksamhetsproblem
* impulsivitet
* överaktivitet

Dessa tre symptom kan förekomma var för sig eller i kombination.

En intressant forskning visar att de som har adhd har svårare än andra att göra saker
som ger en belöning längre fram, istället vill de hellre göra saker som ger en direkt
belöning som att spela dataspel istället för att plugga till matteprovet dagen efter.

Orsakerna till adhd har varit omdebatterat, tidigare fanns en stark tro på
uppväxtmiljöns betydelse, där uppfostring och hemförhållanden skulle utgöra en
viktig del, dock har forskning visat att orsakerna i grunden är biologiska. Man har sett
att de gener som har visats ha koppling till adhd har att göra med signalöverföring
med signalsubstansen dopamin i hjärnan, särskilt i främre delen av hjärnan, där planering och beslutsfattande styrs.

difference-between-add-and-adhd

By: Life Mental Health

 

http://www.flickr.com/photos/lifementalhealthpics/8385313496/

Barnkonventionen : 23 Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället.
http://unicef.se/barnkonventionen

Källor: Lisa Ögren och erfarenheter

Låtsaskompisar

Låtsaskompisar förekommer vanligt hos 3-åringar och deras fantasi. De är som en vän som tröstar och skyddar 3-åringen från det dåliga. De burkar få ett namn av sina 3-åringar och de berättar om låtsaskompisen som om hen var verklig.  Låtsaskompisen brukar vara den som får skulden när det är 3-åringen som har till exempel ätit upp kakorna i burken.

Källa: ur Stora boken om barn sida 281-284 av Kristina Hofsten och Lena Lidbeck, Prisma 2008

http://unicef.se/barnkonventionen

Ghost train in gardalandBy marcoPapale.com
http://www.flickr.com/photos/marcopapale/315063338/

Tips om 3-åringen

Detta är inlägget om tips för er som har 3-åringar eller er som väntar på att ert barn ska fylla 3. Många föräldrar undrar vad de ska göra när deras lilla son/dotter är 3.
Här kommer lite tips till er om 3-åringen: 

• Skilj en 2-åring från en 3-åring, för en 3-åring klarar av det mesta av vardagsbestyren. De säger inte "jag kan" när de inte kan.
• De är torra på på dagen och kan gå på toaletten själv med LITE hjälp.
• Många har fortfarande blöja på natten.
• De kan ha ovanliga rutiner som att gå upp tidigt.
• Deras ordförråd växer snabbt men har svårt med att förstå "imorgon" och "igår".
• De brukar ha låtsaskompisar .

Testa dig på Quiz: http://quiz.passagen.se/showQuiz.do?id=3944 

http://unicef.se/barnkonventionen

a hat, a birthday crown and a three year old called ella

By philcampbel

http://www.flickr.com/photos/clanlife/4636629202/

Skinner's Pedagogiska metod

Största delen av  Frederic Skinners forskning handlade om positv och negativ inlärning hos individer. Han var en man som experimenterade bland annat med möss för att bli säker på sina resultat. Skinner levde under 1900-talet och han kom ifrån USA Här är några av hans metoder. 

Positiv förstärkning : handlar om belöning, att man belönar individen i form av av godis eller pengar.

Negativ förstärkning : Är tvärtom, då kan man bli straffad om man t.ex gör fel.

Bestraffning : är en tillfälligt lindring eftersom om man slutar säga till så är det risk att det återkommer till stadiet där man började.

Sid : 66 i Lärande och Utveckling Boken.

av : Tove Phillips

Gleerups 

2011

Namn: Hopping Mice

av: Stephen barnett
CC BY

nr 26: ''Varje barn har rätt till social trygghet.''

http://unicef.se/barnkonventionen

Bland quiz

  Quizet: https://docs.google.com/forms/d/12O1uSFe2XXKAOhK6QjYWLRLQhc8OWdz6kXSiOQB5TXM/viewform

Länkar till svar:
http://barnochfritid.blogspot.se/2013/01/2-aringar.html
http://barnochfritid.blogspot.se/2013/01/hur-kom-barnkonventionen-till.html
http://barnochfritid.blogspot.se/2013/01/personlighetsutveckling.html

Erik H. Eriksons utvecklingstadier vuxen

Tidig vuxenålder ( 20-40 år): Närhet - isolering
Här är perioden då man försöker finna sig en partner att dela sorg och glädje med, att kunna släppa taget om annat och bara fokusera på sitt förhållande. Skaffa barn, byta boende för att anpassa sig efter familjen m.m.
Att veta vem man är och så gör det så mycket lättare att kunna ''hoppa'' in i ett förhållande och satsa på det. Vet man dock inte riktigt vem man är, kan det blir otroligt svårt. Att man inte litar på personen osv och på så sätt gör så att man isolerar sig ifrån sådana tankar eller ideér om att skaffa en relation.
Medelålder ( 40-60 år): Generativitet - stagnation
När man kommer upp i den åldern så kan perioden komma då man funderar på om det var det här man ville av sitt liv, tänker efter om man gjort som man velat, uppnått sina mål i livet eller om det bara helt är bortkastat. Människor som upplever att de fått ut mycket av sitt liv är oftast nöjda med tillvaron och fyller sitt liv med meninsfulla tankar. Människor som inte är så speciellt nöjda med deras liv blir oftast bittra och frustrerade, som påverkar en själv och sin omgivning.
Ålderdom (60 år och uppåt): Integritet - förtvivlan
I livets sista åldrar är det vanligt att man blickar tillbaka på sitt liv. Är man nöjd och känner att man betytt någonting så är det lättare att acceptera tanken på döden. Frustration och förtvivlan kan uppstå om man känner att ingenting blev som man ville och att man mer eller mindre inte betytt någonting.

Namn: Heart babies grown up...

                                                         Av: karen H. nickname.{ pooh}

CC BY 2.0

Källa:
Lärande och utveckling
Tove Philips
Gleerups, 2011

Quiz

Eriksons utvecklingssstadier

Spädbarnsperioden (0-1 år): Tillit - misstro
När ett spädbarn utvecklas under sitt första år så är det viktigt att de får sig en tillit till personerna i sin omgivning. Barnet kommer vela ha trygghet och kunna lita på omgivningen så barnet inte för en misstro om t.ex. föräldrarna. Blir ett spädbarn bortstött eller missötkt så får den misstro och kan senare i livet få väldigt svårt att lita på människor i omgivningen eller allt som, som då gör att de blir svårt för den att skapa sig vänner, eller olika relationer.
Småbarnsperioden (2-3 år): Autonomi - skam och tvivel
Under småbarnsperioden utvecklas alla barnens självständighet. Med det menar man att det uppstår konflikter mellan barnens egen vilja och folket runt om krings olika krav. De barn som får utveckla sin självständighet samtidigt som de får tydliga gränser blir allt mer tryggare i sig själva än vad barn som hela tiden blir kontrollerade. Kontrollerade barn kan bli osjälvständiga och blir alltså osäkra på sig själva och annat runt omkring som vuxen.
Förskoleåldern (4-5 år): Initiativ - skuld
De olika barn i förskolan testar sig fram för att få till sig nya kunskaper och färdigheter. Att utveckla sin initiativsförmåga stärks identiteten. De gör att de kan börja känna skuld för allt möjligt som de kanske inte ens har medverkat i, eller dessvärre har.
Skolåldern (6-12 år): Produktivitet - mindervärde
När barnet börjar skolan så blir det automatiskt att de behöver prestera mer än vad de tidigare gjort. Barnen jämför sig oftast med sina vänner/bekanta i skolan samt ute, känner man då att någon är t.ex. bättre än vad man själv är så kan det försämra ens självförtroende. Barn som är uppväxta med rikedom/bättre liv kan få mer attityd och bättre självförtroende.
Tonåren (13-18 år): Identitet - identitetsförvirring
Det är då man frigör sig ifrån sina föräldrar och utvecklar sin egna identitet. Man genomgår väldigt mycket som konflikter, nya vänner och gammla vänner osv. De flesta tar sig igenom tonåren med en trygg identitet i slutändan. De som inte klarar den perioden får oftast en identitetsförvirring och vet inte riktigt vem man är, som då kan leda till att man får söka hjälp för att finna sin identitet.

Namn: Children and recycled art

Av: icecairo

CC BY 2.0

Källa:
Lärande och utveckling
Tove Philips
Gleerups, 2011

Quiz

The big five

Vi tränar den kommunikativa förmågan genom att blogga lär vi oss att formulera oss och ta ut det viktigaste faktan ur en text och sedan formulera det på det annat sätt. Vi lär oss även om det vi skriver vilket kan vara allt från barns utveckling till Barnkonventionen.
Vi måste även skriva en text läsvänligt för alla åldrar. Texten ska även vara luftig och inte se så lång och tråkigt ut. Texten ska se lockande ut gärna med en bild eller färgglatt. Vi utökar vårat ordförråd genom att använda begrepp som har med vårt ämne att göra.

När vi skriver ett inlägg är det viktigt att  vi inte skriver av texten vi ska utgå ifrån. Vanligtvis brukar vi skriva ner ord eller meningar vi vill ha med eller som är de viktigaste i texten och sedan lägger bort original texten och tar bara hjälp av orden vi har skrivit ner och skriver en egen text då motverkar man att det inte blir kopierat.

Vi gör fakta inlägg och skriver ner information. Vi gör inga egna reflektioner. Dock beror det på vad för inlägg vi ska göra. Fakta inlägg innehåller enbart bara fakta medans andra inlägg innehåller Tips eller liknande.

Det negativa med att alla får en eget ämnet att skriva om är att vi enbart fördjupar oss i vårt eget ämne och har ingen aning om vad de andra skriver om. Vårat förslag till att man ska få ta del av informationen klasskompisarna har skrivit är att i varje inlägg så gör man ett quiz. Då är det lättare att förhöra sig och se att man förstår genom att ta ett quiz som ett läxförhör.

Vi har lärt oss om Creative Commons och upphovsrätten. Som berättar om vilka bilder, filmer och texter man får ta från Internet som andra har gjort.
Vi har även lärt oss om konsekvenserna om att ta en bild utan att ha rätt till bilden för att om man tar en bild som man inte får ta då kan man få en straffavgift eller bli diskad i t.ex en bloggtävling.  

Vad vi har för nytta av bloggen

• Vi lär oss att omvandla fakta texter till egna texter.
• Vi lär oss även att plocka ut viktig information och sammanfatta texten. 
• Vi får lära oss att stå för våra egna tankar och åsikter i våra tips inlägg.
• Lär oss att anpassa texten till läsarna genom att anpassa orden och texten. 
• Framför allt så lär vi oss själva om barnens utveckling och deras förmågor.
• Vi lär oss om hur vi använder oss av källhänvisning, Creavite Commons och 

  Upphovsrätten.

• Att kommunicera socialt. 
• Att tolka och värdera andra inlägg/bloggar.
• Hur man strukturerar en text. 
• Jämföra likheter och skillnader.
• För- och nackdelar.
• Motivera egna åsikter.
• Söker efter bilder på flickr som passar till inläggen.
• Formulera inlägg.
• Tolka, värdera andra andra inlägg.
• Avgöra källors trovärdighet.
• Lära/förstå och använda oss av bergrepp.

/ Ellinor och Lisa 

Vad vi lär oss

Analysförmåga:

• Vi analyserar en text och skriver ut det viktigaste om det.
• Vi Jämför olika texter med i princip samma innehåll, vilket leder till skillnader mellan åldrar.

Nackdelar:

• Man kan lätt misstolka svåra texter. Om man analyserar en för svår text och inte förstår.

Kommunikativ förmåga:

• Man har envägskommunikation till dem som läser bloggen.
• Vi framför och bemöter argument.
• Formulerar blogg inlägg, och redovisar dem genom att publicera.

Metakognitiv förmåga:

• Vi använder olika strategier, genom att skriva olika i texten. Alltså variation i texten.
• Vi lär oss genom att skriva ett inlägg och sen utveckla det, och förbättra inlägget.
• Vi lär oss att tolka  olika texter som vi skriver/läser.

Förmåga att hantera information:

• Att vi letar tiill exempel på internet efter bilder som passar till våra inlägg. Vi hittar oftast våra bilder på hemsidan '' Flickr ''.
• Om vi ska hitta saker på internet är vi oftast kritiska till källan. Med tanke på att vi måste använda oss genom upphovsrätten '' Creative Commons ''.
• Vi lär oss att använda oss utav källkritik.

Begreppslig förmåga:

• Dem begreppen vi lär oss använder vi oftast i våra blogg inlägg och försöker oftast vara nyanserade.
• Vi lär oss att använda olika begrepp i olika sammanhagn.

The Big Five

Vi lär oss fyra av dom fem viktigaste förmågorna från styrdokumenten.
De fyra förmågorna vi använder när vi bloggar är:

*Kommunikativ förmåga - När vi bloggar lär vi oss samtala och diskutera med varandra, där vi kan uttrycka med egna åsikter och ståndpunkter. I tillexempel när vi jobbar i grupp.

*Metakognitiv förmåga - Vi anpassar våra texter för våra läsare. Samtidigt som vi letar barnkonventions artiklar och flickr bilder som är creative commons.

*Förmåga att hantera information - Vi letar efter information från olika källor. Vi är källkritiska med det källor vi hittar.

*Begreppslig förmåga - Vi läser en text som vi sedan tar ut det viktigaste begreppen och gör det till nya sammanhang.

Tips

Goda råd för att uppmuntra barnets språkutveckling:
- Småprata med barnet, korta meningar med enkla ord. Men undvik att prata småbarnsspråk.
- Lyssna på barnet och vänta på svar. Det är viktigt att barnet blir förstådd.
- Kräv inte för mycket av barnet, de berättar när de har lust.
- Undvik ironi och dubbla budskap. Barnet kan bli förvirrat om inte det stämmer.
- Rätta inte när barnet talar, upprepa då meningen och säg det rätta ordet. 
- Läs för barnen, barnet tycker det är mysigt när en vuxen läser saga för dem.

Störningar i barnets språkutveckling:
Misstänker du att barnet har störningar i sin språkutveckling så kan barnet behöva undersökas av en *logoped. Det kan vara om inte barnet jollrar vid första halvåret. Eller inte "pratar" för att få ögonkontakt vid 1 års ålder. Om inte barnets tal är förståeligt även för familjen vid 2 års ålder.
Sök hjälp om barnet har mycket begränsat ordförråd vid 3 års ålder. Om barnet har vid 4-5 års ålder svårt att göra sig förstådd eller inte kan återberätta en enkel händelse.

*  En logoped är en yrkesperson som utreder, diagnostisera och behandla kommunikationsproblem i språkstörning, talstörning och röststörning.


Källa:
Stora boken om barn.
Kristina Hofsten, Lena Lidbeck.
Prisma, 2008. 

Barnkonventionen, 12
Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

Quiz
http://quiz.passagen.se/showQuiz.do?id=3942

Biologiska Perspektivet

Under de senaste decennierna har det biologiska perspektivet blivit ett stort intresse. Biologiska perspektivet handlar om hur vår hjärna fungerar och hur vår kropp fungerar.

Neurologin är stor inom det biologiska perspektivet. Man tittar på hur nervsystemet påverkar våra reaktioner.

Inom det biologiska perspektivet utgår man från nervernas sätt att fungera och förstår då alltså människans känslor.

Källa: Psykologi, sida 62 av Martin Levander och Cornelia Sabelström Levander, Natur och Kultur 2008

The Brain Show
By TEDxPioneerValley2012

http://www.flickr.com/photos/tedxpioneervalley2012/6737974781/

http://unicef.se/barnkonventionen

Utvecklingsperioder

En utvecklingsperiod är en period där man utvecklas mycket. Utvecklingsperioderna kallas även trotsåldrar.  Många kan tro att utvecklingsperioden för ett barn är till bara för att trotsa de vuxna, men där har många fel. Utvecklingsperioden är precis som det låter då barnen utvecklas och då händer mycket. Det som händer under en t.ex 2-3 åringens utvecklingsperiod är att man ofta säger ‘’jag kan själv’’, man utvecklar fin/grovmotoriken t.ex att man går i trappan normalt.

Man kan se att ett barn är inne i en utvecklingsperiod när barnet t.ex. äter mera eller mindre, sover som en björn eller sover oroligare, har humörsvängningar, är mer arg, trotsar, får utbrott eller är känsligare. Man kan också höra att barnet säger ‘’nej’’ väldigt ofta men det är för att barn vill vara självständigt och upptäcka på egen hand, inte för att jädras med en. Humöret varierar som en berg-och dalbana vilket betyder att det kan vara på top i första sekunden men sedan så kommer ett utbrott. Utbrottet kan vara allt från att en Legobit inte sitter där den ska eller att man år hungrig. Då kan det vara viktigt att veta att man inte ska starta en konflikt för en sådan liten grej.

Det finns många utvecklingsperioder under en människas liv. Under första året är det sju stycken. Nästa kommer vid två-tre år. Efter det är det sexåringens tur, sedan är det nioåringens följt av 12åringens utvecklingsperiod. Under tonåren avlöser dessa perioder varandra. I vuxen ålder kommer dessa perioder olika för olika personer.

Namn: Angry Kid

Av: Barekim
CC BY

http://unicef.se/barnkonventionen

NR 18:  ''Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.''