Att sätta stop

Att sätta stop när ett barn vill  t.ex ha en bil ifrån leksaksaffären eller säga till om barnet klättrar för högt i ett träd kan ofta vara svårt för en förälder. Att säga nej är tufft, men är också det viktigaste.

Det finns fyra magiska regler som säger varför man ska sätta stop för ett barn.

1: ''För att skydda barnet'' till exempel för att motverka skador.

2: ''För att barnet ska må bra'' handlar om allt i från hygien till maten man äter t.ex att barnet inte ska få socker och godis på vardagar, att barnet inte ska frysa, bli blött eller få för lite sömn.

3: ''För att barnet ska bli en social varelse'' Handlar om att kunna socialisera med individer. Barnet ska kunna fungera ihop med andra det är både viktigt för barnet själv och för de andra runt omkring. Om inte barnet fungerar ihop med andra är risken att den hamnar utanför och de kan ha svåra konsekvenser.

4: ''För att barnet behöver motstånd'' Konflikten är viktig i barnets utveckling. I konflikten växer barnet och lär sig sina egna och andras gränser. Det gäller att konflikten är icke-kränkande. 

Källa:
Namn: Trotsboken
Förlag: Norstedts 2011

Författare: Malin Alfvén och Kristina Hofsten

Sida: 49

Namn : STOP ALL WAY

Av: Peter Kaminski

CC BY

Barnkonventionen artikel nr: 26

Varje barn har rätt till social trygghet.

Erik H. Eriksons utvecklingstadier vuxen

Tidig vuxenålder ( 20-40 år): Närhet - isolering
Här är perioden då man försöker finna sig en partner att dela sorg och glädje med, att kunna släppa taget om annat och bara fokusera på sitt förhållande. Skaffa barn, byta boende för att anpassa sig efter familjen m.m.
Att veta vem man är och så gör det så mycket lättare att kunna ''hoppa'' in i ett förhållande och satsa på det. Vet man dock inte riktigt vem man är, kan det blir otroligt svårt. Att man inte litar på personen osv och på så sätt gör så att man isolerar sig ifrån sådana tankar eller ideér om att skaffa en relation.
Medelålder ( 40-60 år): Generativitet - stagnation
När man kommer upp i den åldern så kan perioden komma då man funderar på om det var det här man ville av sitt liv, tänker efter om man gjort som man velat, uppnått sina mål i livet eller om det bara helt är bortkastat. Människor som upplever att de fått ut mycket av sitt liv är oftast nöjda med tillvaron och fyller sitt liv med meninsfulla tankar. Människor som inte är så speciellt nöjda med deras liv blir oftast bittra och frustrerade, som påverkar en själv och sin omgivning.
Ålderdom (60 år och uppåt): Integritet - förtvivlan
I livets sista åldrar är det vanligt att man blickar tillbaka på sitt liv. Är man nöjd och känner att man betytt någonting så är det lättare att acceptera tanken på döden. Frustration och förtvivlan kan uppstå om man känner att ingenting blev som man ville och att man mer eller mindre inte betytt någonting.

Namn: Heart babies grown up...

                                                         Av: karen H. nickname.{ pooh}

CC BY 2.0

Källa:
Lärande och utveckling
Tove Philips
Gleerups, 2011

Quiz

Eriksons utvecklingssstadier

Spädbarnsperioden (0-1 år): Tillit - misstro
När ett spädbarn utvecklas under sitt första år så är det viktigt att de får sig en tillit till personerna i sin omgivning. Barnet kommer vela ha trygghet och kunna lita på omgivningen så barnet inte för en misstro om t.ex. föräldrarna. Blir ett spädbarn bortstött eller missötkt så får den misstro och kan senare i livet få väldigt svårt att lita på människor i omgivningen eller allt som, som då gör att de blir svårt för den att skapa sig vänner, eller olika relationer.
Småbarnsperioden (2-3 år): Autonomi - skam och tvivel
Under småbarnsperioden utvecklas alla barnens självständighet. Med det menar man att det uppstår konflikter mellan barnens egen vilja och folket runt om krings olika krav. De barn som får utveckla sin självständighet samtidigt som de får tydliga gränser blir allt mer tryggare i sig själva än vad barn som hela tiden blir kontrollerade. Kontrollerade barn kan bli osjälvständiga och blir alltså osäkra på sig själva och annat runt omkring som vuxen.
Förskoleåldern (4-5 år): Initiativ - skuld
De olika barn i förskolan testar sig fram för att få till sig nya kunskaper och färdigheter. Att utveckla sin initiativsförmåga stärks identiteten. De gör att de kan börja känna skuld för allt möjligt som de kanske inte ens har medverkat i, eller dessvärre har.
Skolåldern (6-12 år): Produktivitet - mindervärde
När barnet börjar skolan så blir det automatiskt att de behöver prestera mer än vad de tidigare gjort. Barnen jämför sig oftast med sina vänner/bekanta i skolan samt ute, känner man då att någon är t.ex. bättre än vad man själv är så kan det försämra ens självförtroende. Barn som är uppväxta med rikedom/bättre liv kan få mer attityd och bättre självförtroende.
Tonåren (13-18 år): Identitet - identitetsförvirring
Det är då man frigör sig ifrån sina föräldrar och utvecklar sin egna identitet. Man genomgår väldigt mycket som konflikter, nya vänner och gammla vänner osv. De flesta tar sig igenom tonåren med en trygg identitet i slutändan. De som inte klarar den perioden får oftast en identitetsförvirring och vet inte riktigt vem man är, som då kan leda till att man får söka hjälp för att finna sin identitet.

Namn: Children and recycled art

Av: icecairo

CC BY 2.0

Källa:
Lärande och utveckling
Tove Philips
Gleerups, 2011

Quiz