Visar inlägg med etikett Teorier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Teorier. Visa alla inlägg

fredag 17 maj 2013

lekens betydelse för barns lärande och växande

Alla barn är födda med förmågan att leka, och just därför ska alla barn ha tillgång till att göra det, lek är väldigt viktig för deras lärande och utveckling och är deras viktigaste sysselsättning. Om barnet inte får leka så kommer den utvecklas långsammare och då finns risk för att den får det svårare i framtiden.


Det finns massor med olika lekar. Lekarna är indelade i olika svårighetsgrader, T.ex mindre barn kan leka kurragömma genom att man bara lägger händerna framför ansiktet. medans äldre barn ofta vill leka något mer utvecklat och svårt, t.ex polis och tjuv där man måste ha massa regler för att leken ska fungera.
Lekarna är indelade i olika lekformer Övningsleken är en av dom och är den första formen som framträder i människans liv. Den utgörs av en upprepande reflex som tillfredställer barnet
.


Leken är viktig eftersom den har stor roll i vår kunskapsinhämtning, vi lär oss så otroligt mycket under lekens gång, vi lär oss massvis inom grovmotorik och finmotorik det är just därför det är så himla viktigt att man får leka som barn så man inte får svårt att röra sig i framtiden. Sen lär man sig även massa saker inom det socialasamman hanget, Jag tycker alla barn som har det svårt i hemmet eller har föräldrar som har problem ska få någon slags av hjälp inom lek, T.ex att man låter barnet komma till en grupp med barn där den får leka med massa andra ungar där det även finns speciellt utbildad personal inom just det området. Det ska då vara inräknat med att dom går på förskola och leker där också. Det jag tror dom barnen behöver är en stund extra på fritiden som socialen har fixat åt dessa utsatta barn.

Något jag tror lite extra på också är att barnen börjar leka vid 3 års åldern som forskaren Birgitta knutsdotter-olofsson sa. Det tycker jag låter väldigt rimligt och jag tror det är viktigt att man inte pressar på barn under 3 års ålder att vara med i specifika kunskaps lekar, det tycker jag man kan börja göra efter 3 års ålder. För efter 3 års ålder tror jag barnen börjar förstå  vad dom leker och varför dom leker. Det tycker jag är en viktig poäng i leken.  Men självklart kan någon som är under 3 år sitta och leka med någon leksak eller så men min poäng är att dom inte får någon kunskapsinhämtning innan 3 års åldern och att dom inte förstår varför dom leker det dom gör.

Alla barn har rätt till lek och dom ska inte behöva få genom lida dålig lek på grund av dåligt utbildad personal. Därför tycker jag vi ska lägga mer energi på att få folk utbildade till förskolelärare och inte bara barnskötare.  



Lekens betydelse för barns lärande och växande!


Leken är viktig för barns lärande och utveckling, eftersom att det finns mycket att göra med leken för barnen, hur viktig den verkligen är för att barn ska utvecklas på rätt sätt, och kunna utveckla sina motoriska, emotionella eller finmotoriska delar i ung ålder. Leken bidrar med en stor del av barnens inlärning, då genom alla olika lekar så lär sig barnen mer och mer, framförallt den motoriska och finmotoriska delen. Samt så lär de sig att räkna, att göra saker som klättra, springa, sparka boll eller liknande och mycket mer som gör dem mer förberädda på framtida saker för sig själv.

Leken är den bästa sysselsättningen för barn, det gör dem fokuserade, avslappnade och har samtidigt roligt när dem leker på alla olika sätt och vis då de samtidigt lär sig så otroligt mycket. De utvecklas till större, starkare och mer självsäkra personer också pga leken, som utgör här med att det är viktigt för barn. Det är skillnad mellan bra och dålig lek, som pedagog eller förälder eller liknande så ska man tänka på det noggrant och ordentligt! Inte slarva, eller göra leken för barnen till någonting tråkigt, ointressant eller liknande, utan anpassa sig för sitt/sina barn i närheten så de lär sig, så de har roligt & framförallt att de utvecklas.

Sigmund Freud(1856-1939) ansåg att barnet tillfredsställer sina önskningar och skapar sin egen värld i leken. Alltså att de kopplar bort sig ifrån t.ex. allt dåligt som händer runt omkring, eller försöker komma bort ifrån något dåligt, så kommer de in i lekvärlden som förändrar dom positivt. Erik. H. Erikson(1902-1994) betonar hur viktigt det är att barn får tid att leka för sig själva, eftersom det är i leken inlärningen sker och då där barnen reparerar sina känslor. Och jag håller med dem fullt ut, tog dessa två då dem båda är väldigt kloka och har i det hela rätt i vad dem säger angående leken för barns lärande och utveckling.

Mats Myrberg är en stabil professor i specialpedagogik på Linné universitetet som ligger i Växjö, Kalmar. Han tycker att det inte är bra att lära sig läsa i tidig ålder. Han tycker att man ska lära sig läsa runt 7 års åldern, när man är mer mogen för det och att man får det lättare inom framtiden, då man börjar läsa i åldern som i princip är den bästa för barn. Jag anser och tycker att han har helt rätt i det, tycker inte man ska hålla på och skynda på inlärningen för barn, jag själv började läsa i 7års åldern, och har aldrig haft problem att läsa eller liknande. Och att börja läsa när man är yngre kan förstöra en, och få det svårare i framtiden som då inte är någonting positivt alls.
Mats Ekholm är en professor i pedagogik från Karlstad. Han tycker att barn ska börja läsa vid 2.5-4a års ålder. Han säger att om ett barn blir intresserad utav läsning så ska inte ens föräldrar eller pedagogerna på förskolan hindra dem ifrån att lära sig läsa. Det är delvis sant, självklart så ‘’tvingar’’ man inte barnen då att inte få läsa, eller lära sig. Men det måste finnas en motta tycker jag, finner ingen anledning till att man ska börja läsa i 3 års åldern ungefär, det blir inte bättre i framtiden för det. Tycker barnen i den åldern ska lära sig på sitt egna vis, genom att bara leka och utveckla sina motoriska delar genom det.
Det som gör det så viktigt för pedagoger, föräldrar eller vuxna att hantera lek på ett bra sätt, så att det blir bra lek är att se till så att dem gör det rätt och att det inte blir fel. Att man står och ser till så att de inte finns möjligheter för barnen att bli skadade eller så, utan att dem har det bra och roligt, och samtidigt att man analyserar och studerar så att det är inlärningsmöjligheter i det man gör med dem. Barn tycker bara att det är otroligt roligt att få leka, att göra lekar som matematiska delar, öva på sina olika motoriska delar och ta del utav det sociala med sina vänner, nära och bekanta är väldigt viktigt tycker jag då det blir så mycket lättare för barn att inte vara blyga, visa världen vilka dem är och inte ha några alls problem att ta del utav sociala sammanhang som att skaffa vänner, hälsa på folk. Som att komma till en ny skola och inte våga hälsa på folk, att inte våga ta del utav vad andra gör och bjuda på sig själv, det kan bli väldigt svårt för den individen att fortsätta sin inlärning. Därför tycker jag att det är otroligt viktigt att som pedagog, förälder eller annan vuxen att verkligen tänka på hur viktigt det är för barnen att leka bra, att bra lek är en stor del som kan avgöra väldigt mycket inom framtid och göra det lättare helt enkelt för barn.

Varför jag har valt att skriva om dessa tre mellan meningarna är för att jag anser och känner själv från min egna vinkel att det är det viktigaste och visar precis hur och varför leken är så bra och viktig för barn. Att de lär sig genom att leka, att de utvecklas emotionellt, socialt osv genom att leka som många kanske inte tror, men faktiskt så är det så. Varför jag valde att ta med Freud och Homburger var för att dem inspirerade mig med deras meningar om barns lek och lärande och hur eller varför de försvinner in i sin egna lekvärld eller att de leker av dåliga känslor osv också, inte bara att de lär sig, utan barn har roligt och bearbetar bra och dåliga känslor också som Freud och Homburger delar på den noteringen.






fredag 1 februari 2013

Skinner's Pedagogiska metod

Största delen av  Frederic Skinners forskning handlade om positv och negativ inlärning hos individer. Han var en man som experimenterade bland annat med möss för att bli säker på sina resultat. Skinner levde under 1900-talet och han kom ifrån USA Här är några av hans metoder. 

Positiv förstärkning : handlar om belöning, att man belönar individen i form av av godis eller pengar.

Negativ förstärkning : Är tvärtom, då kan man bli straffad om man t.ex gör fel.

Bestraffning : är en tillfälligt lindring eftersom om man slutar säga till så är det risk att det återkommer till stadiet där man började.


Sid : 66 i Lärande och Utveckling Boken.
av : Tove Phillips
Gleerups 
2011



Namn: Hopping Mice
av: Stephen barnett
CC BY

nr 26: ''Varje barn har rätt till social trygghet.''

Erik H. Eriksons utvecklingstadier vuxen


Tidig vuxenålder ( 20-40 år): Närhet - isolering
Här är perioden då man försöker finna sig en partner att dela sorg och glädje med, att kunna släppa taget om annat och bara fokusera på sitt förhållande. Skaffa barn, byta boende för att anpassa sig efter familjen m.m.
Att veta vem man är och så gör det så mycket lättare att kunna ''hoppa'' in i ett förhållande och satsa på det. Vet man dock inte riktigt vem man är, kan det blir otroligt svårt. Att man inte litar på personen osv och på så sätt gör så att man isolerar sig ifrån sådana tankar eller ideér om att skaffa en relation.
Medelålder ( 40-60 år): Generativitet - stagnation
När man kommer upp i den åldern så kan perioden komma då man funderar på om det var det här man ville av sitt liv, tänker efter om man gjort som man velat, uppnått sina mål i livet eller om det bara helt är bortkastat. Människor som upplever att de fått ut mycket av sitt liv är oftast nöjda med tillvaron och fyller sitt liv med meninsfulla tankar. Människor som inte är så speciellt nöjda med deras liv blir oftast bittra och frustrerade, som påverkar en själv och sin omgivning.
Ålderdom (60 år och uppåt): Integritet - förtvivlan
I livets sista åldrar är det vanligt att man blickar tillbaka på sitt liv. Är man nöjd och känner att man betytt någonting så är det lättare att acceptera tanken på döden. Frustration och förtvivlan kan uppstå om man känner att ingenting blev som man ville och att man mer eller mindre inte betytt någonting.

                                                         Av: karen H. nickname.{ pooh}


Källa:
Lärande och utveckling
Tove Philips
Gleerups, 2011

Quiz

Eriksons utvecklingssstadier

Spädbarnsperioden (0-1 år): Tillit - misstro
När ett spädbarn utvecklas under sitt första år så är det viktigt att de får sig en tillit till personerna i sin omgivning. Barnet kommer vela ha trygghet och kunna lita på omgivningen så barnet inte för en misstro om t.ex. föräldrarna. Blir ett spädbarn bortstött eller missötkt så får den misstro och kan senare i livet få väldigt svårt att lita på människor i omgivningen eller allt som, som då gör att de blir svårt för den att skapa sig vänner, eller olika relationer.
Småbarnsperioden (2-3 år): Autonomi - skam och tvivel
Under småbarnsperioden utvecklas alla barnens självständighet. Med det menar man att det uppstår konflikter mellan barnens egen vilja och folket runt om krings olika krav. De barn som får utveckla sin självständighet samtidigt som de får tydliga gränser blir allt mer tryggare i sig själva än vad barn som hela tiden blir kontrollerade. Kontrollerade barn kan bli osjälvständiga och blir alltså osäkra på sig själva och annat runt omkring som vuxen.
Förskoleåldern (4-5 år): Initiativ - skuld
De olika barn i förskolan testar sig fram för att få till sig nya kunskaper och färdigheter. Att utveckla sin initiativsförmåga stärks identiteten. De gör att de kan börja känna skuld för allt möjligt som de kanske inte ens har medverkat i, eller dessvärre har.
Skolåldern (6-12 år): Produktivitet - mindervärde
När barnet börjar skolan så blir det automatiskt att de behöver prestera mer än vad de tidigare gjort. Barnen jämför sig oftast med sina vänner/bekanta i skolan samt ute, känner man då att någon är t.ex. bättre än vad man själv är så kan det försämra ens självförtroende. Barn som är uppväxta med rikedom/bättre liv kan få mer attityd och bättre självförtroende.
Tonåren (13-18 år): Identitet - identitetsförvirring
Det är då man frigör sig ifrån sina föräldrar och utvecklar sin egna identitet. Man genomgår väldigt mycket som konflikter, nya vänner och gammla vänner osv. De flesta tar sig igenom tonåren med en trygg identitet i slutändan. De som inte klarar den perioden får oftast en identitetsförvirring och vet inte riktigt vem man är, som då kan leda till att man får söka hjälp för att finna sin identitet.




Källa:
Lärande och utveckling
Tove Philips
Gleerups, 2011

Quiz






Biologiska Perspektivet

Under de senaste decennierna har det biologiska perspektivet blivit ett stort intresse. Biologiska perspektivet handlar om hur vår hjärna fungerar och hur vår kropp fungerar.

Neurologin är stor inom det biologiska perspektivet. Man tittar på hur nervsystemet påverkar våra reaktioner.

Inom det biologiska perspektivet utgår man från nervernas sätt att fungera och förstår då alltså människans känslor.

Källa: Psykologi, sida 62 av Martin Levander och Cornelia Sabelström Levander, Natur och Kultur 2008





fredag 25 januari 2013

John B. Watson

John B. Watson som är känd för sitt experiment med pojken Albert och råttan. Den handlar om Albert och råttan, en dag när dom lekte så bankade Watson med en hammare på ett  järnrör och det gjorde så att Albert blev rädd för råttan, han blev till och med rädd för kaniner, hundar, och människor med skägg allt som var hårigt. Det Watson menar med det är att inlärning av känslor kan   ske via betingning

Fobier = person kopplar ihop obehagliga händelser med saker som är nära men har inte med saken att göra.

Rat at the Virginia Aquarium
by: energy2024 cc by




Betingning är ett beteende som man kan knyta ihop med visa av våra yttre stimuli (ljud/ord, bilder, lukter.



Quiz 

Erik H. Erikson

Erik Homburger Erikson föddes 1902 och gick bort året 1994. Han hade teorier om den psykosociala utvecklingen som i stor del inspirerades av Freuds teorier. Han delade oftast in olika utvecklingar i olika stadier, men till skillnad ifrån Freud så håller Eriksons faser livet ut. Erikson hade aldrig riktigt något fokus på de sexuella drifterna, utan koncentrerade sig mer på vilka som var de viktigaste drifterna.

Enligt Erikson sker det viktiga delar av befolkningens psykosociala utveckling genom att bearbeta den existentiella krisen. Den är egentligen ingen kris, utan mer eller mindre en kritisk period i utvecklingen. Varje individ genomgår den krisen på olika sätt. Hur krisen tas hand om och hur slutresultatet blir kommer sedan avgöra individens personlighet. Krisen är alltså en möjlighet för individen att gå vidare i livet.

Namn: Freud
Av: Aturkus
CC BY 2.0 
Källa:
Lärande och utveckling
Tove Philips
Gleerups, 2011

Barnkonventionen artikel 6:
Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Quiz





torsdag 24 januari 2013

Behavioristiska teorier

I ett av inläggen skrev jag om Behaviorismen och nu kommer fördjupningen om den Behavioristiska teorier.

Behaviorismen är kontroversiell teori som gjorde genomslag under olika perioder på 1900-talet. Grundläggande för Behaviorismen är synsättet om hur man ska uppfostras. Det är genom positiva och negativa förstärkningar alltså belöning och bestraffning som man uppfostrar sitt barn med. Behaviorismen är motsatsen mot det biologiska perspektivet

Betingning:

Betingning handlar om att lära in ett beteende genom att använda sig av yttre stimuli t.ex. ljud/ord, bilder, lukter. Det används bland annat när man dresserar hundar med att till exempel lära hunden ''sitt'' när du säger det.

1. Du säger "sitt" och håller en godisbit ovanför hundens huvud.

2. Hunden sätter sig ner, eventuellt hjälpt av att du trycker ner dess bakdel mot golvet.

3. Hunden får en godisbit och beröm. 

Efter några träningstillfällen har hunden lärt sig att förstå vad ordet "sitt" betyder och kopplar det till något positivt och sätter sig.

Beting går även att använda på människor också säger Behaviorismen. När barn belönas och bestraffas på sitt beteende så lär de sig snabbt vad som är rätt och fel. Men en kritiker säger att det är faktiskt inte så barnen lär sig vad som är rätt och fel utan de lär sig bara vad som händer för hur deras beteende är.
Källa: ur Lärande och Utveckling av Tove Phillips sida 62-63, Gleerups 2011 








Gesture, attitude, behaviour
By: Marc Wathieu
AttributionNoncommercialNo Derivative Works



fredag 18 januari 2013

Urie Bronfenbrenner

Urie Bronfenbrenner var en psykolog som intresserade sig för barns utveckling i familjen och i samhället.
Hans teori kallas utvecklingsekologi. Den visar människans samspel mellan medfödda egenskaper och miljöer som människan lever i. Utvecklingen sker i samspel med omgivningen. Modellen visar de system som omger individen där individen är i centrum.

Bild: Urie Bronfenbrenner cirkeln 
Av: Johanna och Louise 

Källa: Läroboken "Lärande och utveckling" av Tove Phillips. Utgivare Gleerups 2012.

"Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran oc utveckling."
18 artikeln ur barnkonventionen.

Abraham Maslows behovsteori

Abraham Maslows behovsteori  (behovstrappa) presenterades 1943.
Abraham hade en ide om att människor utvecklas och drivs fram genom motivation.
Behoven längst ner i behovspyramiden är de behov som är allra viktigast, man brukar även kalla dom för primära behoven, för individens tillvaro. Alla behov  efter fysiologiska behov är sekundära behov. De kommer oftast i andra hand.


  • Fysiologiska behov: Längst ner i pyramiden finns de fysiologiska behoven. Det är bland annat mat, sömn, skydd. De behoven är grundläggande för individens överlevnad.
  • Trygghetsbehoven: Andra trappsteget. Att man ska känna sig trygg och säker och inte känna hot.
  • Sociala behov: Tredje trappsteget. Man vill känna kärlek, vänskap och omtanke.
  •  Behov av uppskattning: Fjärde trappsteget. Att man blir omtyckt och klarar vissa mål i livet.
  • Behov av självförverkligandet: Femte trappsteget. Att uppnå sina personliga drömmar. till exempel lära sig spela gitarr eller bli fotbollsproffs. 


Bild: Abrahmas behovs trappa.
Av: Louise och Johanna



"Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling." 
Den 6 arktikeln ut barnkonventionen.


fredag 11 januari 2013

Språkinlärning

Inom språkinlärningen finns det olika teorier om hur språkinlärningen går till och hur de delas in i tre olika perspektiv:

- Inlärningsteorier
Bygger på behavioristiska tankar, med behaviorism menar man att man mäter och observerar människans beteende. Barnet är beroende av sin omgivning när den lär sig ett språk. Barnet härmar omgivningen och inom behaviorismen pratar man mycket om belöning och bestraffning, alltså positiva och negativa förstärkningar. 

- Biologiska teorier
Barnet föds med ett språk och språkinlärning. Språkets regler är redan förprogrammerade i oss och de utvecklas i takt med barnens ålder, mognad och samspel med omgivningen. Barn har lättare att lära sig ett nytt språk i tidig ålder för att inlärningen är mest effektiv då. Det förklarar varför det är svårare för vuxna att lära sig ett nytt språk.

- Samspelsteorier
Lägger inte stor vikt på arv eller miljö. Språkutvecklingen är ett resultat av mognad, intellektuell utveckling och stimulans av omgivningen.

Källa: ur Lärande och Utveckling av Tove Phillips sida 34, Gleerups 2011





Language diversity
By: TobiasMik · WhatWeDo

AttributionNoncommercialShare Alike