Barn som far illa hemma

Barnmisshandel är då ett barn blir utsatt för psykiskt, fysiskt,  sexuella övergrepp, kränkningar till och man försummar barnens grundläggande behov av en eller flera vuxna. Det kan vara allt från att ett barn blir utfryst, biten, slagen, fullbordade samlag eller att de inte får någon mat hemma. Barn misshandlas för att föräldrarna anser att våld är det bästa sättet att uppfostra sina barn på. Men oftast är det så att barnen inte förstår varför de blir slagna för det dem har gjort. När man använder våld så föder en rädsla och misstro fram och det leder till att barnen gör så som föräldrarna säger utan att säga emot. Egentligen gör de inte detta gör de anser att det är rätt eller att de själva vill. Utan för att de är rädda.

Alla barn reagerar olika av misshandeln. Vissa barn kan visa tydliga och starka symtom såsom aggressivitet alla, sömnsvårigheter under nätterna eller att man lider av psykosomatiska t.ex. depression, koncentrationssvårigheter och kamratsvårigheter på grund misshandel.

Enligt lagen så står det ”Lagen uppmanar även oss som privatpersoner att anmäla om vi är oroade över hur ett barn har det.” ur häftet En fyrkantig himmel sida 9. Det som de menar med är att vem som helst borde anmäla misshandel, fast många anser att de inte vill ingripa i andra familjeförhållanden. Risken är att man kan förvärra situationen om man blandar in Socialtjänsten (soc) . Alla människor såsom kan bidra till en förändring!

När man gör en anmälan till soc så innebär det att man informerar dem om sin oro om att det kan finnas ett barn som far illa hemma. Dock om du inte vet vart du ska ringa eller vända dig för att få hjälp så kan du ringa din kommuns växel. Där kan du fråga efter vem som arbetar med barn som far illa. Kanske det är DIN anmälan som gör en förändring för barnet.

Du behöver inte vara säker om ett barn misshandlas, för i lagtexten så uttrycker dem att du ska ha ”fått kännedom om” vad som händer. Det menas med att du behöver bara ha sett eller hört något som tyder på att ett barn far illa. I detta begrepp kan man inräkna också:

- Att barnet berättar.

– Att du ser tecken på misshandel och inte får bra förklaringar från barnet, förälder eller annan vårdnadshavare.

– Att skadans utseende inte stämmer med förklaringen du fått av barnet, förälder/vårdnadshavare.

– Att andra barn berättar för dig att de har sätt märken på en kamrat eller att barnet berättat för dem.

– Att du hör talas om av andra, eller för när barnen pratar med varandra.

Om du märker att en vän far illa hemma så det du kan göra är att först fråga personen om det är någon hen vill prata om. Om det blir så pass att hen inte vill prata om det och man ser blåmärken på kroppen och hen förnekar att det kommer från hemmet så kan du gå till skolkurator och säga till hen vad du har sätt och hört och förklarar för kuratorn så mycket du vet. Då kan du få hjälp av kuratorn om att gå vidare och det kan bli så att min kompis kan få hjälp med det som händer där hemma.

Å andra sidan kan det bli värre för min kompis som hens föräldrar får reda på att någon eller deras barn har pratat med soc. Det kan bli värre hemma och bli skadligare för min kompis.

TIPS:

- Håll alltid ögon och öron öppna för om du misstänker misshandel
- Anmäl så snabbt du känner på dig att ett barn misshandlas
- Prata med andra om hjälp
- Ta hjälp av vänner om du är utsatt för misshandel
- Ring BRIS: Nummer och chatt finns får både dig under 18 och dig som vuxen
- Anmäl så snabbt du känner på dig att ett barn misshandlas
- Prata med andra om hjälp
- Ta hjälp av vänner om du är utsatt för misshandel
- Ring BRIS: Nummer och chatt finns får både dig under 18 och dig som vuxen

Syria Children of Freedom
Freedom House
CC BY

Barnkonventionen: artikel 5

Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter.

Länkar som är bra att läsa: 

http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/vald-och-overgrepp/Detta%20borde%20alla%20veta%20om%20barnmisshandel.pdf

http://www.masenfilm.se/media/pdf/filmhandledning_4kantig_himmel.pdf

Fakta om barnmisshandel och hur man kan gå till väga

Barnmisshandel

Definitionen av lagen om barnmisshandel lyder: Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysisk eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov.
Om du misstänker eller har kännedom om att ett barn blir misshandlat har du skyldighet att anmäla det till socialnämden. Barnmisshandel kan ske var som helst när som helst men oftast syns det inte. Barn är väldigt bra på att dölja det och vill helst inte visa eller prata om att dem blir misshandlade. Barnmisshandel kan vara fysiskt våld då det innebär att barnet blir sparkat, slaget mm., psykiskt våld kan innebära att barnet får nedvärderingar, bestraffningar, hån mm., sexuella övergrepp kan innebära att en vuxen utför samlag med barnet eller blottar sig för barnet mm. och det sista är försummelse som innebär att en vuxen (oftast i en längre period) äventyrar med barnets hälsa eller utveckling genom att tillexempel inte ge barnet mat eller kläder.

Om en vuxen får veta att ett barn far illa ut eller bara har misstankar så finns det olika sätt att göra på. Du som är privatperson kan alltid anmäla och där med är du anonym när du anmäler. Däremot om du jobbar på en verksamhet som har med barn och ungdomar att göra så som skola, socialtjänsten, barna- och mödravårdscentraler o.s.v. Du har samma skyldighet att anmäla även om du har en verksamhet som är privat eller ej.
Det man först gör är att ringa till socialtjänsten och anmäla det du vet sen tar dem upp fallet och bestämmer om det behöver bli en poilsanmälan eller inte. Det kan vara en god tanke att göra en egen utredning på om barnet verkligen blir misshandlat men det är socialtjänsten ansvar att bestämma om det behövs en utredning på barnet eller inte. Du har gjort allt det du kan när du har ringt till socialtjänsten och anmält vad du vet. Du kanske har räddat ett barn! Lagen säger: Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.

Om jag hade en kompis som blev slagen hemma skulle jag försöka prata med min kompis och få den att öppna upp sig till mig sen försöka få kompisen att prata med en vuxen tillexempel skolsyster eller en kurator. Tips är att gå in på din närmaste ungdomsmottagning och kolla vad det finns för hjälp. Det finns alltid en kurator på varje UMO (ungdomsmottagning) och ibland till och med psykologer. Det kan vara svårt i början att kanske våga prata med sin kompis om det jobbiga ämnet så då kan man kanske luras lite och säga att man själv har problem och be sin kompis kanske ringa bris bara för att den kompisen ska förstå att dem på bris bara vill det bästa för just DIG.
Tips!
Man kan alltid ringa BRIS. Dem är super bra och lyssnar gärna på det du har att säga. Dem har även en chatt så man kan chatta med dem eller email då man också kan emaila dem om det man vill prata om. Något som kan vara bra att veta om man ringer till BRIS är att det inte kostar något och det kommer inte synas någonstans på telefonräkningen att du har ringt dit du är även anonym när du ringer eller chattar.

Ungdomsmottagningar (UMO) är också väldigt välkommnande och där kan det vara enklare om man vill prata med någon ansikte mot ansikte och prata. Då är du däremot inte anonym längre men det kan vara ett sätt att få hjälp direkt och inte bara massa råd. Då kan man prata med en kurator och komma fram tillsammans om hur man kan förbättra sin situation och komma på lösningar tillsammans.

Som vuxen kan man ringa BRIS vuxentelefon om man under över något eller vill ha råd eller bara någon att prata ut problemet med. Det finns även en hemsida för vuxna som heter barnperspektivet.se.

Om man inte vet hur man ska gå till väga med en anmälan eller bara ha nån som “bollplank” och diskutera saker med så kan du alltid ringa socialtjänsten och be att få prata med en socialsekreterare eller ringa till din kommuns växel och be att få prata med någon som har hand om barn som far illa.

Barnkonventionen nr. 19: Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.

PLEASE SIGN PETITION TO END CHILD ABUSE
RubyGoes
CC BY

Barns mediekonsumtion

Barns relation till media blir större och större för varje dag som går. Generationernas syn på media är väldigt olika, en treåring kan klara av att hantera till exempel en Ipad medan i äldre generationer kan man till exempel ha väldiga problem med att skriva ett sms.

Det finns både för- och nackdelar med barnens mediekonsumtion,
 fördelarna är:
- Lära sig att läsa.
- Lära sig engelska.
- Hantera teknik t.ex. Dator, mobil och Ipad.                                               
- Hitta information och även kunskap.

Nackdelarna är:
- Kan bli beroende.
- Som liten kan man kanske inte känna igen om det är ett "troll".
- Få ett sämre språk, t.ex. sms-språk.
- Kanske råkar komma in på en betalsida eller olämplig sida.

Som vuxen har man ansvar om ett minderårigt barn sitter och spelar ett opassande spel eller opassande sida. Om man arbetar med datorer i skolan kan det vara väldigt viktigt att vara närvarande när eleverna använder datorerna. Man vet aldrig vad barn har för avsikt. Man pratar väldigt mycket om mobbning i skolan och dem flesta barn säger att det händer över internet och på mobilen.

Tips:
- Att prata med barnen om att det finns troll,
- även att prata med barnen om att det kan finnas människor som sitter vid datorer och kan ha avsikt att utnyttja och skada barnet.  
- Sätta spärr på vissa sidor.- Vara tydlig mot barnen att om det skulle hända något t.ex. att man känner sig utnyttjad eller mobbad så ska man säga det till någon vuxen så man kan reda ut problemet.

Att vara anonym på internet har sina fördelar. Ingen okänd kan printscreena (kopiera) dina bilder och lägga upp dem på någon annan hemsida eller använda dem till eget bruk. Som vuxen kan det vara enklare att skärma av reklam eller sidor som verkar opassande medans barn är så himla nyfikna av sig och vet kanske inte vad man ska klicka på och inte.

Tips:
- Bestämma antal timmar om dagen man får sitta vid all sorts media. 
- Stänga av mobilen på kvällen när man ska sova.
- Ha ett privat konto där du lägger in bilder som bara familj och vänner kan se. 
- Prata inte med någon som du inte känner och gör definitivt inget som inte känns okej. 

Barnkonventionen nr: 2, Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

apple keyboard
Sean MacEntee

Adam och Alexander: Tips till barn

Mediekonsumtion
                                          CC BY NC ND
Här berättar vi om våra tips hur de ska tänka på när de sitter vid facebook eller någon liknande sida. 

Adam och Alexander: Ansvar och Tips

Mediekonsumtion
                                      CC BY NC ND
Här pratar vi om hur ni föräldrar eller pedagoger hur ni kan hålla koll på era elever samt era barn, på vilka sidor de använder på nätet. 

Adam och Alexander: Fördelar och Nackdelar

Mediekonsumtion
                                            CC BY NC ND
Här pratar vi om vilka fördelar och nackdelar det finns när man använder datorn eller sitter och spelar spel.

Barnkultur

Barnkultur är viktigt för barns utveckling, livskvalitet och lärande. Kultur i barns liv är bra för utvecklingen för att kultur i största allmänhet är roligt när det är roligt så lär man sig dubbelt så mycket. Musik och idrott som exempel är ett fint sätt att lära sigpå för vilket barn gillar inte musik eller sport!

Det viktigaste är, att barnen rör på sig och det gör dem inom idrotten. Inom idrotten, ökar man sin motorik, hälsan och kunskaper i olika sammanhang.

Exempel på olika sporter är, fotboll, innebandy, hockey eller tennis. Efter en idrottslektion så fokuserar barn och ungdomar bättre för att de har fått röra på sig innan de sätter sig och pluggar i ett par timmar i streck.

Inom musiken så filar man på sin hörsel och sin finmotorik om du t.ex spelar piano eller gitarr. Musiken ändrar väldigt mycket på barn, barn kan bli lugna utav det, koncentrerar ofta väldigt bra när de får lyssna på musik medans de gör arbeten eller liknande. Jag har själv dyslexi som jag stör mig på ibland och gör att jag fokuserar sämre men om jag har musik i öronen så kan jag kontrollera mitt fokus  så att jag håller fokus på mitt lärande.

Internet är ett väldigt konkret exempel på kulturella medier som t.ex. spelandet eller lära känna nya människor via olika hemsidor. Jag själv spelar dagligen och min förståelse för engelskan har ökat enormt sen jag började spela. Man får förståelse om vad som händer i världen också, att google är ett underbart exempel där man kan söka och lära sig olika språk, ord eller liknande. Internet kulturen är ingenting som förstör, omvärlden kan lätt kopplas bort för stunden, men det kan bara vara bra, då barnen kan få vara sig själva när de sitter vid datorn och får ha sitt privata där.

Med det här menar vi att det är viktigt att ditt barn rör på sig och använder sig av andra kulturella medel. Vi tipsar verkligen om att ni går med i en idrottsförening eller liknande för att ditt barn ska få en så bra hälsa som möjligt.

Musik är alltid viktigt, för att förbättra koncentration och finmotoriken. Musik och idrott gör ditt barn gladare och kanske finner en bra karriär inom det i framtiden.

Children running in the park
av:eileenmcmhaon
CC-BY-SA

Barnkultur

Barnkultur är viktigt för barns utveckling, livskvalitet och lärande. Barnen måste få lära sig att få vara barn och inte bli vuxna i förtid. Barnen måste få utvecklas efter deras intressen och inte bli tvingade. De ska ha till exempel ha rätt till att få läsa skönlitteratur i deras smak. Barnen är vår nästa generation, de måste få utveckla sin egna kultur och identitet.

Barn som har stor tillgång till böcker har stor fördel för deras lärande och utveckling. Att barn får öva sig på att läsa betyder inte bara att dem klarar skolan bättre utan att dem även kan använda sig av det på fritiden. All typ av läsning är bra, den är bra för att lära sig meningsuppbyggnad eller om man kommer från ett annat land och vill lära sig svenska. Man lär sig även nya ord och om man inte förstår ett ord kan det vara bra att ha en ordbok hemma som barnen kan kolla upp ordet i och kan lära sig det. Läsning ger stimulans till hjärnan och är även allmänbildning om man läser faktaböcker.  Barn som inte gillar att läsa kan man göra det lite roligare för. Som att t.ex. börja med att läsa en tidning (typ, Kalle Anka), Det är mycket roliga bilder och inte så mycket text. Sen kan man höja ribban med att börja läsa böcker med bilder och när då de är kul kan barnet börja läsa böcker utan bilder. För barn kan bilder vara viktiga men det kan också vara bra att välja böcker som har bilder på varannan sida. Barnet kan då lära sig att vara uttålig med texten och läsa mer på en gång.  

Alla barn ska ha rätt till att klä sig hur de vill oavsett vilken religion de har och kultur de lever i. De ska ha rätten till att få gå i vissa kläder som är motsatsen till vad deras religion säger. Det är viktigt att få visa sin identitet genom mode. Att få ha rätt till att vara sig själv gör att man stärker sin självkänsla.  I barnkonventionen artikel 13-15 står det ‘’Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras.’’  det vill säga att man ska ha rätt till att säga vad man själv tycker. Du ska få ha yttrandefrihet med att klä dig i det mode du själv känner dig bekväm i. Man ska bli respekterad av sina nära och kära.

Alla barn ska kunna få sporta för att deras grovmotorik och fysik ska bli bättre ät bra för deras utveckling. Sport är till mesta del en lag sport t.ex. fotboll, innebandy och hockey då lär man sig att samspela och de är mycket av samarbete i ett lag. Man ska kunna lyssna på sina lagkamrater och ta till sig kritik utan att tjafsa emot den som ger kritiken. Sen ska man  försöka jobba på det man har blivit kritiserad för, sen kunna fixa det på nästa träning eller match. Sen kan det vara bra att  man också ska kunna ge positiv feedback till sina kamrater i laget så det inte blir en dålig stämning i sitt lag.

Tips kan vara att t.ex. skaffa ett bibliotekskort eller om man bor här i Stockholm och ta med sitt du barn till Kulturhuset, där finns det massor av olika avdelningar för alla olika åldrar. Om ni klickar på ordet Kulturhuset kommer du till alla inlägg som vi har skrivit om alla olika avdelningar dem har.
Låt ditt barn utforska sin identitet  och stil. Ditt barn kommer förmodligen gå emot dig och inte vilja det du säger om du tvingar ditt barn till någonting, då kommer du ingenstans med eran kommunikation Acceptera ditt barn och låt ditt barn vara sig själv, försök att inte ändra på ditt barn när den vill hitta sin egen “grej”.
Ditt barn ska få sporta vilken sport den vill utan att känna press från ens föräldrar. Sporta är en bra erfarenhet för barn eftersom dem får lära sig att sampela och samarbeta även att jobba i grupp.

Bild: Hitta i kulturhuset
CC BY NC ND

 

Sjöhistoriska museét

Man tar buss 69 från Sergelstorg sedan hoppar man av vit sjöhistoriska. På Sjöhistoriska museet finns det massvis med utställningar bland annat om handelssjöfart, flottans historia med mera. 

Populära aktiviteter på sjöhistoriska var en guidad tur som ger dig en överblick på vad hela museet handlar om, dessutom får man vet de mesta snabbt och kortfattat. Annars kan man titta på modellskepp, pirater, gamla vapen och hur ett skepp har kunnat sett ut då i tiden. Till exempel hur kaptenens hytt har sett ut.

Saker som kostade på museet var caféet, saker i souveniren och barnkalas.

Eftersom de har barnkalas så tycker vi att åldern för museet är ifrån 1-18. Ja det passar för skolan och förskolan eftersom man kan lära sig mycket om sjöhistoria och även se häftiga grejer som barn tycker om.

För att få mer kunskap om sjöhistoriska om båtar som var ute på sjön under bland annat medeltiden. 

Man lär sig hur piraterna agerade ute på havs och hur båtarna såg ut invändigt och utvändigt. Sen vad de hade för vapen under tidsåldrarna.

CC BY NC ND
foto av: Adam haglund
De stora skeppet

Varje barn har rätt till lek, vila och fritid. Artikel 31 från barnkonventionen

Sjöhistoriska

Tar man bussen 69 från Sergels torg mot Kaknästornet och hoppar av på hållplatsen Sjöhistoriska. Rakt fram ligger sjöhistoriska.
Sjöhistoriska är ett museum där man kan hitta allt från sjömanstatueringar till gamla sjömansvapen.

Entrén till museet är gratis och anpassat till alla åldrar. Det yngre barnen har en våning på botten våningen som är anpassat för barn. Det finns matsäckrum, lekrum och ett skaparrum där barnen kan leka och skapa.
Saltkråkan & Ruskpricken: Saltkråkan är ett lekrum för barnen i maritim miljö. Ruskpricken är ett skapande rum där alla från 0-100 kan skapa.
Sjömansklubben är en klubb för 5-12 år där man får lära sig mera om sjömanslivet och nagivationer. När man går med i sjömansklubben får man en sjöfartsbok och varje gång man lär sig något nytt får man en stämpel som bevis för sin nya färdighet. Det finns även massa utställningar om sjömanshistorian.

Vi tror att sjöhistoriska passar för alla åldrar eftersom den finns våningar för det äldre och en barnvåning för det yngre.

Man kan lära sig allt om sjömanslivet, sjömanstatueringar och hur skeppen såg ut.

Barnkonventionen:Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Riksidrottsmuseet

Vi besökte Riksidrottsmuseet och om man vill åka dit så går man till sergels torgs busshållsplats och tar buss 69K mot Kaknästornet och hoppar sedan av vid Sjöhistoriska. Där kommer du direkt se vart du ska gå, finns även skyltat.

Riksidrottsmuseet är ett museum som har lagrat minnen från svensk idrottshistoria. Det finns även ett så kallat "Sports Lab" där man kan göra tester på sig själv och tävla med andra. T.ex. så fanns det en klättervägg där man kunde öva sig på att klättra både upp och ner. Det fanns även övningar på att öva på sin balans, snabbhet och styrka. Det fanns också så man kunde öva på sina gymnastiska förmågor.
På övervåningen fanns det bordshockeyspel och bordfotbollsspel som man kunde spela hur mycket man ville. När man har varit i Sports Labet och sprungit av sig kan det vara skönt att koppla av i biosalongen där det visas film om idrotten förr i tiden. På väggarna hängde det mycket intressanta föremål och fakta om allt från idrottens historia.

Det är mest skolklasser som besöker museet men det passar alla åldrar som är intresserade av idrott, om ditt barn vill åka dit så kan vi lova er föräldrar att ni kommer hitta något intressant att läsa/kolla på.

Varför ska man besöka Riksidrotts museet? Det är självklart att man ska besöka Riksidrottsmuseet om man gillar idrott och är intresserad av idrott. Ett tips är om man har en klass som har idrottsprofil eller åka med idrottsläraren som har skolklasser. Ett bra och roligt sätt att berätta och visa hur det var för i tiden med idrotten och hur den har utvecklats till idag.

Allt på Riksidrottsmuseet är gratis förutom de guidade turerna!

Barnkonventionen nr 31, Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Riksidrott
Ellinor Östergren
CC- BY- ND- NC

Idrott
Johanna Lewander Jacobsson
CC- BY- ND- NC

Serieteket på Kulturhuset i Stockholm

Serieteket är som ett litet bibliotek fullt med serier och faktaböcker om serierna, där kan man sitta i sköna soffor och stolar och läsa de serier man vill.

Hur man tar sig dit är rätt så enkelt, man går in i entrén, sen tar man två rulltrappor till våning två, sen går man nästan längst in och där står skyllt i taket med SERIETEKET på. 

Man kan använda Serieteket som en inspirationskälla för i avdelningen Tio tretton kan man göra sina egna serier. 

Det passar för alla som kan läsa annars så kan man ta med sig en förälder eller någon annan som kan läsa åt en. Vi skulle kunna rekommendera Serieteket för skolgrupper där pedagogen kan läsa serier för barnen, sen kan även föräldrar med mindre barn komma och läsa för dem. 

Det roliga med Serieteket är att de är kul och gratis. Man kan se och läsa serier man aldrig har hört talas om förut och man kan lära sig mer om dessa serier via faktaböckerna. Man kan få erfarenheter och inspiration av serierna. Avdelningen är mycket lugn och man kan även studera där om man känner för det.

Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter. Artikell 29 i barnkonventionen. http://unicef.se/barnkonventionen 

CC BY NC ND
Av: Adam Haglund
Namn på bild: tar det lugnt i serieteket.
Modeller: Johan, Mathias. 

Bibliotek film och musik på Kulturhuset

På Kulturhusets andra våning ligger Bibliotek film och musik. Bibliotek film och musik är ett stort modernt bibliotek som inte bara har böcker utan dom har elpiano, musik, film och massa tidningar som handlar om musik, dans, teater och film.

På biblioteken kan man låna massa böcker som inriktar sig på dans, musik, film och biografier Det är helt gratis att få ett lånekort och låna Det bästa med biblioteket är att inget kostar pengar, vilket är väldigt bra med tanke på hur stort utbud av aktiviteter dom har.med sig böcker hem. Man kan även sitta och spela keyboard med hörlurar man får låna på biblioteket.

Vi tror att småbarn inte skulle uppskatta biblioteket lika mycket som de äldre. Det finns böcker som handlar om musik, dans och film men inget utbud för det minsta barnen. På biblioteket kan man låna med sig filmer hem. Vi tror att tonåringar och vuxna skulle tycka om biblioteket mera.

Man kan besöka det här bibliotek med te x en skolklass om man vill ha miljöomväxling eller bara låna böcker, film om musik

Barnkonventionen:26 Varje barn har rätt till social trygghet.

Bild: biblioteket film och musik

Av: Louise

Rum för barn på Kulturhuset

För att komma till Rum för barn så går du in genom entré Plattan (Sergels Torg). När man kommer in ser man ett stort ovalt bord med information. Från denna våning tar man rulltrapporna till våning 4 där man kan hitta Rum för barn. Kulturhusets mest besökta attraktion är Rum för barn, det är drygt 250 000 besökare varje år. De har ett kösystem för att kunna komma in dit. Om det står en röd skylt så är det mycket folk som vill komma in. Det gula är att det är en kortare väntetid och om det är grönt så är det bara att gå in och ut hur man vill i Rum för barn.
På våning 4 finns det ingen plats för barnvagnar. Dock finns det på våning Plattan en parkeringsplats för barnvagnar. Lämna er barnvagn där!
Ni kan äta matsäck i matsäcksrummmet i Rum för barn. Det finns också toaletter med skötbord där. 

Utsikt Plattan

Foto: Kajsa Lind
CC BY NC ND

Rum för barn är ett ställe för barn mellan 0-9 år. Det är ett bibliotek anpassad för barn i denna åldersgrupp. Det finns allt från pekböcker till kapitelböcker. Det finns en bildverkstad där man kan måla och rita på. Det är gratis att gå in i biblioteket men om man vill gå in i bildverkstan kostar det 30 kronor. De 30 kronorna går till materialkostnaden. I biblioteket finns det dagligen workshops och aktiviteter för barnen. Det kan till exempel vara; sagostund, författarbesök, dans och rytmik med mera.

Titta gärna på Kulturhusets egna hemsida för att få mer information om deras olika aktiviteter på Rum för barn. 

Saker att göra på Rum för barn
Modeller på bilden längst till höger: Adam Haglund och Johan Johnsson

Foto:  Kajsa Lind
CC BY NC ND

Rum för barn passar för de yngre skolklasserna och barngrupper från förskolor. Som förälder så passar också man kommer dit med sina egna barn. Vissa dagar kommer barnboksförfattare på besök då kan barnen och de vuxna kan lyssna på författaren och få tips.


TIPS:
- Besök gärna Rum för barn här kan ni låta barnen utforska detta fantastiska biblioteket.
- Där får barnen träffa andra barn, både svensktalande och barn med ett annat modersmål.
- Det finns aktiviteter för alla barn.
- Det man får ut av besöket är ett stort utbud av barnböcker och träffa nya människor. 


Barnkonventionen:
nr 13-15: Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras.
nr 26: Varje barn har rätt till social trygghet.
nr 30: Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.
nr 31: Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Kurragömma med barn i skolåldern

Tips på lekar med barnen i skolåldern:

Kurragömma
Kurragömma leken går ut på att en elev börjar att stå och räka upp till ett tal samtidigt som alla andra elever springer och gömmer sig. När eleven som har stått och räknat klart skriker hen "nu kommer jag", då börjar eleven leta efter sina kompisar. Om eleven hittar sin kompis säger hen namnet på kompisen. När alla sedan är hittade avslutas leken och den som är kvar längst vinner.

Burken 
Leken går ut på att alla elever förutom en springer iväg och gömmer sig, den elev som inte springer iväg och gömmer sig räknar till 50 sakta och letar sedan efter eleverna. När den som letar hittar någon av dom andra så springer hen till "Burken-stället" (ett träd eller liknande) och säger "burken för Calle 123". Den som blir hittat kan försöka springa snabbare än den som letar till burken-stället och försöka bruka sig själv, burkar man sig själv så slipper man leta nästa omgång.
Leken fortsätter så på samma sätt tills alla är hittade. Den som blev burkar först av letaren, letar under lekens nästa omgång.

Vinkkurragömma
Vinkkurragömma går ut på att man är en grupp personer, därav en person ska leta efter dom andra som gömmer sig, om en person blir hittad så kan någon som inte blivit hittad vinka åt den personen som blev hittad så kan den springa iväg och gömma sig igen. Så själva leken kan pågå väldigt lång tid. Leken passar barn i skolåldern eftersom den är lite komplicerad, så jag skulle inte rekommendera leken till yngre barn annars är det en väldigt rolig och social lek.

Hide & Seek
By: Lel4nd Some rights reserve

Barnkonvionen: 31 

Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Källa: Ellinor, Markus, Lisa

Kurragömma med 4-5 åringar

Kurragömma är en väldigt bra och rolig lek för 4-5 åringar fast även för andra åldrar också. Många tror att kurragömma är en lätt lek eftersom man bara går och gömmer sig och sen hittas men den är mer avancerad än så. 

För barn som är 4-5 år kan det vara svårt att räkna eller att hitta dem andra som är med i leken. Men den här leken är bra för barn då dem kan öva på att räkna och öva sin grovmotorik. Barnen övar även sin intellektuella/kognitiva  förmåga. Det kan betyda att barn hittar nya gömställen,hjälper varandra att räkna. 

Lite mindre barn gillar oftast buset runt leken och inte riktigt själva leken. Dem förstår att dem ska gömma sig men om dem gömmer sig bakom en blomma gör inget för dem har inte riktigt förståt att man ska gömma sig väll. Även att dem oftast fnissar eller står och skrattar när den som letar går runt och letar en den.

Ett tips är att leka snabbt och effektivt för små barn orkar oftast inte vänta hur länge som helst på att bli hittad, efter två minuter kan dem tycka att det har tagit lång tid och då brukar dem oftast komma fram.

Självklart är alla barn olika men gör det till en rolig lek. Bli inte sur om barnet inte har gömt sig så väl utan låt dem göra ljud och kanske kittla dem när du hittar dem. Men det varierar från barn till barn om dem tycker den är rolig men de flesta barn tycker det. 


Photo: Hide and seek
By: Two Roses
CC BY

Barnkonvetionen (31): Varje barn har rätt till lek, vila och fritid. 

Kurragömma 1-3 åringar

När man leker kurragömma med barn mellan 1-3 år så borde man tänka på:

- Berätta några regler så barnen vet VAD de ska göra.
- Alla brukar gömma sig på samma ställe.
- Gömmer sig bakom händerna.
- Regler är inte det viktigaste utan att ha roligt!
- Tidsuppfattning för småbarn är ganska kort.
- Prata gärna med barnen och ställ frågor samtidigt som du letar efter dem.
- Lek gärna flera gånger än bara en.
- Det behövs inte en stor yta, för de gömmer sig på samma ställen oftast.
- Låt alla få vara med (Förskola)
- Ha tålamod när du leker med dem.

Barnen i denna ålder har förståelse för själva leken men inte för regler och samspel.
De minsta barnen kommunicera med hjälp av kroppsspråk för de har inte utvecklats fullt ut med talet.

Det barnen tränar på när de leker kurragömma är bland annat, språket, samspel, regler, grovmotorik, turtagning, matematik när de räknar.

De olika varianterna som man kan leka kurragömma med 1-3-åringar är:
- Tittut
- Gömma sig bakom saker.

Barnkonventionen nr 31:
Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Hide and Seek 112/365

By: SashaW

Sport och Fritid - Längdskidor, Pulka, Alpina skidor, Snowboard, Skridskor

By West Vancouver ArchivesMerilee Prior on skis CC BY

Längdskidor: Att köpa dom billigaste skidorna på marknaden är inte alltid det bästa alternativet eftersom att det inte är kul att åka på ett par dåliga skidor så därför rekommenderar jag att man letar efter ett par som är bra och man gillar.
Så vad är en bra barn skida?, det är ju inte så enkelt att veta som vuxen om man inte är intresserad av skidor, därför ska jag nu berätta vad som är en bra längdskida.
En bra barnskida ska vara lite smalare på mitten, det vill säga den ska ha midja, med hjälp av midja så blir det mycket lättare för barnen att svänga med skidorna samt att dom åker stadigare.
En annan sak som är viktigt är att skidan har spänst i spannet så att barnet orkar trampa ner spannet och får fäste i snön.
Skidorna ska vara vallningsfria och ha mönstrad undersida så att fästet blir bra så att inte barnet kan glida bakåt. Tänk på att mönstret ska bara gå från hälen och 40-50 cm framåt.
Den ska vara lätt, stark och tåla mycket.

Alpina skidor: Det minsta barnen ska börja åka utför med vanliga turskidor dvs allsidig skidåkning, med lätta skidor och mjuka skor som ger en bättre grund för utforskning. Men när barnet börjar på på allvar behövs förstås riktiga grejor. Det bästa skidorna dom kan ha är carvingskidor som har skarpt markerad midja som gör det lättare att svänga. Viktigaste av allt är hjälmen.

Snowboard:  Snowboard finns för 5-åringar och uppåt. Det är viktigt att snowboarden passar barnet i storlek. Eftersom det finns många dåliga snowboard är det viktigt att köpa ett känt märke från en sportaffär. Barnet ska ha skidhjälm och ha godkända handledsskydd.

Pulka: En lekpulka av plast ska ha inbyggd sits så att barnet sitter med böjda ben i pulkan, sitter det med raka ben finns det risk för att barnet kan bryta benen om det skulle åka in i ett träd eller liknande.
Sittsen ska vara upphöjd så barnet inte fryser om stjärten. Drar man barnet i längre sträckor kan det vara bra att ha något att sitta på tillexempel en filt eller liknande. Sätt alltid på barnet hjälm när det ska åka.
Dragpulkor ska vara långa så att barnet kan ligga ner och ha ett huvudstöd.

Skridskor: Det finns skridskor enda ner till storlek 24 men för att kunna åka skridskor så måste man kunna samordna kroppen, både ge sig själv fart och kunna hålla balansen och det brukar barnen lära sig när dom är 4 till 5 år gamla. Det bästa skridskorna för nybörjare är skalskridskorna. Det har ett skal av hård plast (som en slalompjäxa) och en mjuk innersko av cellplast. Sådana skridskor ger ett bra stöd för foten och hindrar fötterna från vika sig åt sidorna.

Barnkonventionen 31
 "Varje barn har rätt till lek, vila och fritid." Det vill säga att alla barn har rätt till att röra sig och få kunna ha en sport som hobby.

Källa: Stora boken om BARN

Av: Kristina Hofsten & Lena Lidbeck

Prisma 2008

Att sätta stop

Att sätta stop när ett barn vill  t.ex ha en bil ifrån leksaksaffären eller säga till om barnet klättrar för högt i ett träd kan ofta vara svårt för en förälder. Att säga nej är tufft, men är också det viktigaste.

Det finns fyra magiska regler som säger varför man ska sätta stop för ett barn.

1: ''För att skydda barnet'' till exempel för att motverka skador.

2: ''För att barnet ska må bra'' handlar om allt i från hygien till maten man äter t.ex att barnet inte ska få socker och godis på vardagar, att barnet inte ska frysa, bli blött eller få för lite sömn.

3: ''För att barnet ska bli en social varelse'' Handlar om att kunna socialisera med individer. Barnet ska kunna fungera ihop med andra det är både viktigt för barnet själv och för de andra runt omkring. Om inte barnet fungerar ihop med andra är risken att den hamnar utanför och de kan ha svåra konsekvenser.

4: ''För att barnet behöver motstånd'' Konflikten är viktig i barnets utveckling. I konflikten växer barnet och lär sig sina egna och andras gränser. Det gäller att konflikten är icke-kränkande. 

Källa:
Namn: Trotsboken
Förlag: Norstedts 2011

Författare: Malin Alfvén och Kristina Hofsten

Sida: 49

Namn : STOP ALL WAY

Av: Peter Kaminski

CC BY

Barnkonventionen artikel nr: 26

Varje barn har rätt till social trygghet.