tisdag 29 januari 2013

Språkutveckling

När barn föds är de intresserade av tal och ljud, människan har en medfödd förmåga att utveckla sitt språk.  Barnets första joller låter likadant runt om över hela världen, barnet "jollrar" när hon eller han är belåten eller glad. Jollret är ett förstadium till talet.

Vid 7-8 månader ålder ändras ljuden och nu kan jollret komma i ramsor eller andra tonhöjder.
Det kan skilja sig från barn till barn, vissa jollrar mycket och andra barn jollrar mindre, men vid 1 års åldern kommer en "tyst" period då barnet är mer fokuserad på att lära sig gå och den motoriska utvecklingen tar då över.
Barnet lär sig genom sina erfarenheter av talet, barnet måste få känna, se, höra och undersöka, det går alltså inte att "träna" in olika ord. Barnet samlar ord, lyssnar och även härmar när de äldre personerna runt omkring barnet pratar.

Språkutvecklingen utvecklas mer och mer när barnet växer, vid 2 års åldern börjar barnet kommunicera för att berätta något, få uppmärksamhet och fråga saker. När barnet talar försöker hon eller han använda språkets grammatik. När barnet är runt 3 år börjar barnet använda orden på ett annat sätt, barnet har nu börjat med att leka med orden, hitta på egna och kasta om ordens stavelser.
3-4 åringar provar att tala med nya och spännande ord som barnet kanske inte ens förstår, de lägger även till ord som "liksom" och "faktiskt".

Källa:
Stora boken om barn.
Kristina Hofsten, Lena Lidbeck.
Prisma, 2008. 

Barnkonventionen:  12.
Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

Quiz
http://quiz.passagen.se/showQuiz.do?id=3942


Letter to santa - 1990
By Valerie's Genealogy PhotosAttributionhttp://www.flickr.com/photos/genealogyphotos/3096099266/

söndag 27 januari 2013

Tips för barnböcker

Det finns dom som tycker att huvudsaken är att barnet lär sig läsa, vad för böcker dom läser har inte samma betydelse. Om detta har barnkulturmänniskor olika åsikter om, några menar att det är självklart att dom ska vägleda barnen till bra böcker, lika viktigt som det är att dom äter bra och näringsrik mat.

Mina tips till bra barnböcker är
  • Välj böcker som sammankopplar barnets intresse. Säg att dom är väldigt intresserade om traktorer, välj då böcker som handlar om traktorer.
  • Blanda högläsningsböcker med bilderböcker till dom minsta barnen.
  • Låt barnen låna sina egna böcker på biblioteket.
  • Läs högt för dig själv innan du läser boken för barnet, du blir en bättre läsare när du känner till bokens handling och personer.
  • Många barn tycker det är roligare med sagor som föräldrarna hittat på själva.
  • Börja alltid med det magiska orden..." det var en gång..." och låt gärna barnen hjälpa till att föra handlingen vidare. 
  • Med dom läskunniga barnen så är det bra att blanda högläsning från den vuxna och högläsning från barnet. 

Picture Books


Källa: 
Lärande och utveckling
Tove Philips
Gleerups, 2011
+ Personliga åsikter av Lisa Ögren


Barnkonventionen artikel 28:
Varje barn ha rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.

fredag 25 januari 2013

Barn behöver böcker

Böcker är bra för utvecklingen dom ger både glädje, kunskap, tröst och skratt. Det stimulerar språkutvecklingen och ger näring åt fantasin. Barnen får höra den välbekanta rösterna samtidigt som dom lever sig in i böckernas värld. Genom att sen plocka fram barndomsböckerna sen man var liten väcks många starka minnen fram om hur det var när dom var barn. 
Börja läsa för barnet redan i tidig ålder, det kan räcka med bilderböcker/pekböcker som ingår i nattningsritualen eller bara högläsning från någon enklare bok. Dom yngsta barnen ser det som en närhet och samvaro tillsammans med den vuxna. Det är viktigt att fortsätta läsa högt för barnen även fast som lärt sig läsa själva eftersom det är svårt för dom nyblivna läsarna att få ett klart sammanhang. 
Astrid Lindgrens böcker är självklara, dom är översatta till mer än sextio olika språk och folk läser dom fortfarande dagligen. 



Vart hittar man böcker? 

  • Bokhandeln - där hittar man ofta dom nyutkomna böckerna.
  • Boklådor hemma - du kanske har böcker hemma sen du själv var liten som du kan ta fram och läsa.
  • Särskilda barnboksantikvariat - det finns bara på ett par ställen i landet där man kan hitta böcker sen väldigt lågt tillbaka. Till dig som vill drömma sig tillbaka..
  • Biblioteket - Jättebra och både kul för barnen att själva gå och låna sina egna böcker. 
  • Bokklubbar - på Internet, där man kan beställa och få det hem levererat direkt i låda. 
Quiz
http://quiz.passagen.se/showQuiz.do?id=3942



Källa: 
Lärande och utveckling
Tove Philips
Gleerups, 2011

Barnkonventionen artikel 28:
Varje barn ha rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.

John B. Watson

John B. Watson som är känd för sitt experiment med pojken Albert och råttan. Den handlar om Albert och råttan, en dag när dom lekte så bankade Watson med en hammare på ett  järnrör och det gjorde så att Albert blev rädd för råttan, han blev till och med rädd för kaniner, hundar, och människor med skägg allt som var hårigt. Det Watson menar med det är att inlärning av känslor kan   ske via betingning

Fobier = person kopplar ihop obehagliga händelser med saker som är nära men har inte med saken att göra.

Rat at the Virginia Aquarium
by: energy2024 cc by




Betingning är ett beteende som man kan knyta ihop med visa av våra yttre stimuli (ljud/ord, bilder, lukter.



Quiz 

Erik H. Erikson

Erik Homburger Erikson föddes 1902 och gick bort året 1994. Han hade teorier om den psykosociala utvecklingen som i stor del inspirerades av Freuds teorier. Han delade oftast in olika utvecklingar i olika stadier, men till skillnad ifrån Freud så håller Eriksons faser livet ut. Erikson hade aldrig riktigt något fokus på de sexuella drifterna, utan koncentrerade sig mer på vilka som var de viktigaste drifterna.

Enligt Erikson sker det viktiga delar av befolkningens psykosociala utveckling genom att bearbeta den existentiella krisen. Den är egentligen ingen kris, utan mer eller mindre en kritisk period i utvecklingen. Varje individ genomgår den krisen på olika sätt. Hur krisen tas hand om och hur slutresultatet blir kommer sedan avgöra individens personlighet. Krisen är alltså en möjlighet för individen att gå vidare i livet.

Namn: Freud
Av: Aturkus
CC BY 2.0 
Källa:
Lärande och utveckling
Tove Philips
Gleerups, 2011

Barnkonventionen artikel 6:
Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Quiz





Bra mat för hjärnan

          BoingBoing Sticker        
    av: teamstickergiant
ccby


  • Fisk, skaldjur 
  • vitaminer (omega 3)
  • rågbröd
  • müsli 
  • Färgranna frukter  

"Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard." artikel 27
tagen av: http://unicef.se/barnkonventionen

3-åringen

En 3-åring har inga svårigheter att hamna i centrum och få uppmärksamhet. Att vara 3 år gör att man lever i en stabilare värld än för ett halvår sedan. Som 2-åring hade man fullt upp med att få sina viljor igenom men som 3-åring har man blivit mer samlad som person. Hen är allt tryggare med sig själv och riktar sin kraft och intresse utåt. Nu är det inte lika mycket "jag vill" och "kan själv" för att övertycka. Som 3 år klarar man av de vanligaste vardagsbestyren på egen hand.

Stort självförtroende:
De flesta 3-åringar på förskola och när hen har vilat klart tar hen på sig sin skjorta och knäpper knapparna själv. Många pedagoger och föräldrar blir fascinerade över att de klarar det alldeles själv. När man har fyllt 3 år så kan de mycket mer än vad föräldrarna tror. De kan bland annat cykla på en trehjuling, hoppa jämfota, halsa ur en flaska samt gå på toa själv men dock med lite assistans. De klarar att servera sig själva på lunch och äta med kniv och gaffel olika grytor.
3-åringar är oftast torra och de klarar av toalettbesök på egen hand med lite hjälp. Många 3-åringar har fortfarande blöja på natten.

Ritualer:
En 3-åringar har mycket bestämda uppfattningar om hur saker och ting fungerar. 
Som 2-åring var allt som ett enda mysterium, men när man blir 3 år så faller allt på platsSom 3-åring vill man ha ordning och reda på sina egna saker, barnen vill att sakerna ska ligga där de la sakerna och ingen får röra dem. Det är ett fenomen som vuxna inte förstår sig på. Deras sätt på "ordning och reda" är att lägga leksaker överallt i hela huset och låter jackan ligga där den togs av. Allt ska vara där barnet la sina saker och det ska alltid vara så. De gör så kallad egna rutiner för när de ska få saker och ting.

En 3-årings rutin kan se ut såhär:
  • Vaknar klockan fyra på morgonen.
  • Vill ha en smörgås (han får det men föräldrarna tycker inte om det är någon bra vana att äta klockan fyra på morgonen. De vill inte strida om saken så tidigt på morgonen). Samling på förskolan.
  • Utelek, lunch, vila, mellanmål.
  • Kompisarna är viktigt för barnen och de formar sin egna personlighet medan de tryggare. Det förekommer mycket "parallellek" som är att man sitter bredvid sin kompis och leker med exakt samma sak men för sig själv. Rollekar blir allt vanligare för 3-åringen och det pågår i långa stunder. 

Ordförrådet växer:
Bearbeta sina känslor i lekar. En 3-årings största glädje är språket och att kunna tala. De lär sig nya ord och använder dem. Barn lär sig visor, sagor utantill. De lär sig tidskillnader som "då", "sedan" och "idag". Fast det finns några ord som kan göra de förvirrade med tiden t.ex. "igår" och "imorgon"


Källa: ur Stora boken om barn sida 281-284 av Kristina Hofsten och Lena Lidbeck, Prisma 2008


Testa dig på Quiz: http://quiz.passagen.se/showQuiz.do?id=3944





a hat, a birthday crown and a three year old called ella


Attribution


torsdag 24 januari 2013

4-åringen, Tips!

Nu hade jag tänkt att ge lite tips till er pedagoger och föräldrar där ute som jobbar eller har en 4-åring som barn eller hur det nu kan vara.

Det först man måste ha och komma ihåg att tänka på är tålamod. 4-åringar är extremt nyfikna på allting och har många frågor och vill veta alla möjliga svar som du kan komma på. Förmodligen kommer det förstås komma följdfrågor som tillexempel "Varför är det så för?", "Men vem bestämmer det?", "Hur? Vad? Varför?". Många frågor som kanske är så svåra att svara på eller tar lite tid.

Sen har även 4-åringen mycket att säga. Den kan prata i 30 minuter om vad som har hänt på förskolan den dagen och ändå bara ha hunnit berättat hälften. Det är mycket dem vill berätta och mycket ovesäntligt säger dem som kanske inte ens hör till det dem egentligen berättar om. Där måste man bara lyssna och kanske ibland stänga av halvt.

Vid 4 års ålder börjar man även klara saker själv och man förstår att man är ett stort barn. Det är mycket övertygelse från barnets håll att den klarar att borsta tänderna själv eller att klä på sig själv och det gör barnet bara att det oftast tar dubbelt så lång tid. Frasen "JAG KAN SJÄLV!" kommer väldigt ofta. Då kommer vi åter tillbaka till tålamod. Att låta barnet ta sig tid och klara saker själva är jätte viktigt. Man måste dock välja när man ska säga ja eller nej. När man har en jätte stressig morgon och är sen till jobbet så kanske det inte är okej att barnet ska borsta tänderna och klä på sig själv men då man istället säga att: ikväll får du borsta tänderna själv och vika in kläderna själv i garderoben.

Att barn skaffar sig bästisar vid den här åldern är jätte vanligt. Bli inte rädd om dem får en konflikt och försökt defenitivt inte att lösa den för dem kommer lösa den själva efter ett tag och klara sig ur det. Det kommer stärka deras vänskap och dem kommer förstå varandra bättre. 4-åringar kommer även in i ett stadie där man vill vara lite cool och vågar inte erkänna saker man inte vågar göra utan skyller istället att man inte får för mamma, pappa eller kanske pedagogerna på förskolan. Istället då som pedadgog fråga mysteriesamt barnet om det verkligen är så, kan man tänka just på det. Barnet bara kanske inte vågar erkänna att den inte vågar.

När barnet fyller 4 år går man på en "4-årsundersökning" på bvc. Beroende vilken kommun man bor i beror också undersökningen. Men standard saker som man ska och måste kolla är: syn- och hörselprov, en bedömning av barnets motorik, språkutveckling och anpassning till omgivningen, till föräldrar, syskon, kamrater. Att inte stressa upp över en sådan här undersökning är viktigt. Öva vissa övningar hemma eller på förskolan, du kan till och med be förskolans personal att vara lite uppmärksamma på om barnets tillexempel har dålig balans eller inte sparka boll med sina kompisar. För då är det något man kanske behöver öva på mer om tillexempel finmotoriken är utmärkt. Men det kan lika gärna vara tvärtom, att det är grovmotoriken som är utmärkt men finmotoriken är urusel. Så man får hålla koll både som förälder och pedagog och hålla utkik om något barn har det svårt med något. Men det är som sagt inget att vara nervös för och visst kommer antagligen barnet vara lite rädd i början men snabbt börja slappna av med doktorn som gör undersökningen.

Källa: Personliga åsikter av Johanna Lewander Jacbsson + Fakta ur: Stora boken om barn, Kristina Hofsten, Lena Lidbeck, Prisma 2008

Libero Day 2011 in Athens Greece - SCA
CC BY 

"Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter."
Taget ur Barnkonventionen.

Quiz

5-årings tips

Här kommer lite tips på aktiviteter som 5-åringar tycker om och dom som är bra för barnen.

Motorisk aktivitet: Fotboll eller bandy. En aktivitet som får dom att röra på och behärska sina muskler. Ut och gå i skogen är också roligt och bra för barnen. Där dom får leka fritt och utforska skogen på egen hand.

Fin motorik; pyssla, rita, måla

Social utvecling. Sammarbets spel eller sport.

Kognitiv utveckling: sång och momory .

Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras. En artikel ur barnkonventionen


 5918727 .8764d16f

av:FlubbelEmpire
BY CC



4-åringen

Jag ska skriva lite om 4-åringen och om dess utveckling

4-åringen börjar bli mer och mer medveten om omgivningen och om sig själv. Den inser att den kan mer saker och blir glad och glädjefylld när den klarar saker den trodde den inte skulle kunna klara av tillexempel att cykla utan stödhjul

Att göra saker själv vill 4-åringen alltid. Borsta tänderna och klä på sig kläder är bara en av fåtal saker den kan göra själv. Att gunga gunga är alltid roligt och nu kan 4-åringen göra det själv. Man behöver inte fart av någon, man är stor nog att göra det själv. Man ska gunga så högt man kan och helst stå och balansera på gungan. Grovmotoriken ökar drastiskt och blir bara bättre och bättre. Man kan spela fotboll, klättra i träd och klättra på stora lekställningar. 

Finmotoriken utvecklas den också. Nu kan barnet ringa av cirklar, rita ett streck tvärs över pappret och trä stora pärlor på tjock tråd. 

4-åringen börjar även bli mer bestämmande och vill mer eftersom den är stor flicka/pojke. Barnet börjar ta mer och mer frihet på vissa saker som man blev tillsagd till förut tillexempel att man kan ta av sig mössan när man vill om den är varm eller jobbig men när man var liten så var man tvungen att ha den på. 

Barnet lär sig även mycket mer nu och blir mer och mer nyfiken på livet. "Varför" frågan är mer viktigt nu än någonsin förut. Barnet vill verkligen veta svaret och få reda på så mycket information som möjligt tillexempel hur man blev till, vart man kommer ifrån och vad som händer när man dör.

Vid den här åldern brukar även bästisförhållanden komma till. Man skaffar sig en riktigt bra vän som man vill vara med jätte mycket. 

Lekarna blir mer och mer organiserade. Man börjar sätta upp regler och ett tema för leken. Barn lever sig in väldigt bra i lekar och kan sitta och leka samma lek med samma tema i timmar. 

Nu är även barnets värld blandad med fantasi och sunt förnuft. Barnet vet att om man stoppar ner ett frö i jorden och sen vattnar så blir det en växt det dem kanske inte tänker på är att om dem stoppar ner en kotte i jorden och vattnar så kan dem fortfarande tro att det är en blomma som kommer växa där. 

Barnet är väldigt bra på att följa regler vid den här åldern. Dem vet att dem ska kolla innan dem går över vägen så att det inte kommer några bilar eller gå på rätt sida av vägen. Men reglerna är inte djupare rotade än att om bollen åker ut på vägen så har barnet inte alls tid att kolla om det kommer några bilar utan springer bara rakt ut på vägen för att hämta bollen. 

Källa: Stora boken om barn
          Kristina Hofsten, Lena Lidbeck
          Prisma 2008


Dental Hygene
Av: .Larry Page
CC BY
Bearbetad av: Johanna Lewander Jacobsson

"Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad."
Tagen ur Barnkonventionen

Quiz

2-åring TIPS


- Tvinga aldrig ditt barn att göra något som det inte vill.
- Rätta inte ditt barn hela tiden.
- Skapa rutiner , så att ditt barn känner till gränser. 
- Uppmuntra ditt barn att prova själv.
- Låt ilskan rasa ut - visa att barnet är 'välkommen tillbaka' från sitt utbrott. 
- Var ute och lek mycket med ditt barn.
- Lyssna noga på ditt barn.
- Prata mycket med ditt barn.
-Våga säga NEJ, om det är farligt för ditt barn

Källor :
* 'Stora boken om Barn' av Kristina Hofsten och Lena Lidbeck, Prisma 2008
*http://www.1177.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Sma-barn-1-5-ar/Barnets-utveckling-1-2-ar/

2-åringen


2 års barn protesterar väldigt mycket. Det säger mest  "NEJ" för att markera sin självständighet och för att visa att det vill vara 'stor' och kunna 'själv'. Det kan inte bestämma sig, alltså vill både JA och NEJ. Studier har visat att det uppstår konflikter mellan 2-3-åringar och deras föräldrar var tredje minut och större konflikter 3-4 gånger i timmen.

Intellektuell utveckling- 2 åringen har ett bra minne. Barnet blir mer intresserad av form och färg, bokstäver och ord. Barnet börjar se skillnad mellan 'mitt' och 'ditt' och kan koncentrera sig på en sak längre tid.

Fysisk och motorisk utveckling - 2 åringen växer väldigt snabbt och  har kroppen i fin balans. Det kan hoppa jämfota, stå på ett ben, gå uppför trappor utan att sätta fötterna intill varandra på varje trappsteg.


''Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling''
Barnkonventionen artikel 6.

Kids
http://www.flickr.com/photos/joeshlabotnik/2654107501/
Attribution

Källor : 
*'Stora boken om Barn' av Kristina Hofsten och Lena Lidbeck - Prisma 2008
*http://unicef.se/barnkonventionen




5-åringen

En typiskt5-åring

Motoriskt: En 5-årings rörelser blir mindre barnsliga. Barnen har god balans och använder motoriken med precision och skicklighet. T ex det en 5-åring lär sig i slalombacken under en dag kan ta flera veckor att lära sig för en vuxen person
Dom har också lärt sig att Kastar boll över huvudet, Fångar boll efter studs, Kan klippa papper efter linje, Handdominans (vänster/ högerhänthet) är utvecklad, Gillar att prova nya saker och ta risker.



Emotionell och social utveckling: 5-åringen börjar att ta hänsyn mot andra och kan dela med sig och vänta på sin tur.
5-åringen har också börjat utveckla medkänsla till människor, djur och allt annat levande. Barnet har också starka känslor för vad man får och inte får göra. 5-årigen är lyhörd får normer och värderingar som råder i samhället. Barnet börjar tänka i termen "vi" och inte sig själv. Barnet tycker det är roligare att göra saker tillsammans med en kompis och kompisarna spelar större roll hos en 5-åring. En 5-åring är väldigt lätt att bli kompis med. Dom är sociala, pigg på kontakter, omtänksam och kärleksfull

Kognitiv och Intellektuell utveckling: 5-åringen börjar lägga märke till vad hen klär på sig och kan tycka att vissa klädesplagg som tidigare vart mera lämpliga kan vara för barnsliga. 
Det uppstår mindre bråk med föräldrarna. En 5-åring har ca 2000 ord i sitt ordförråd men ibland skapar dem egna ord när dom inte hittar ordet dem letar efter.
Många 5-åringar intresserar sig för bokstäver och vissa knäcker "läskoden" redan i den åldern. Det börjar ofta av att barnet är nyfiken på hur alla bokstäver ser ut. Inlärning bygger helt på barnets intresse och lust.

reads pippi longstocking
av: cwasteson

"Varje barn har rätt till lek, vila och fritid" Barnkonventionen artikel 31

källa: http://www.smabarn.se/utveckling/motorik.htm
"Stora boken om barn"
 Kristia hofsten, Lena Lidbeck
Prisma, 2008


Gör ett Quiz och se om du förstod :)
Klicka här för quizet ----> här

Behavioristiska teorier

I ett av inläggen skrev jag om Behaviorismen och nu kommer fördjupningen om den Behavioristiska teorier.

Behaviorismen är kontroversiell teori som gjorde genomslag under olika perioder på 1900-talet. Grundläggande för Behaviorismen är synsättet om hur man ska uppfostras. Det är genom positiva och negativa förstärkningar alltså belöning och bestraffning som man uppfostrar sitt barn med. Behaviorismen är motsatsen mot det biologiska perspektivet

Betingning:

Betingning handlar om att lära in ett beteende genom att använda sig av yttre stimuli t.ex. ljud/ord, bilder, lukter. Det används bland annat när man dresserar hundar med att till exempel lära hunden ''sitt'' när du säger det.

1. Du säger "sitt" och håller en godisbit ovanför hundens huvud.

2. Hunden sätter sig ner, eventuellt hjälpt av att du trycker ner dess bakdel mot golvet.

3. Hunden får en godisbit och beröm. 

Efter några träningstillfällen har hunden lärt sig att förstå vad ordet "sitt" betyder och kopplar det till något positivt och sätter sig.

Beting går även att använda på människor också säger Behaviorismen. När barn belönas och bestraffas på sitt beteende så lär de sig snabbt vad som är rätt och fel. Men en kritiker säger att det är faktiskt inte så barnen lär sig vad som är rätt och fel utan de lär sig bara vad som händer för hur deras beteende är.
Källa: ur Lärande och Utveckling av Tove Phillips sida 62-63, Gleerups 2011 








Gesture, attitude, behaviour
By: Marc Wathieu
AttributionNoncommercialNo Derivative Works



fredag 18 januari 2013

Hur kom Barnkonventionen till?

1923 skrev Eglantyne Jebb, Rädda Barnens grundare ett dokument ' Deklarationen om barns rättigheter'. Det här dokumentet blev grunden till Barnkonventionen.

Efter andra världskriget (1946) bildade FN UNICEF (United Nations International Children's Emergency Fund), som hjälpte barn i katastrofer som behövde hjälp med till exempel kläder, mat, tak över huvudet och hälsovård. 1948 blev deklaration om de mänskliga rättigheter som en gemensam standard att uppnå för alla människor. Idag finns de mänskliga rättigheter tillgänglig på 366 språk
1959 antog FN:s  generalförsamling deklarationen om barns rättigheter för att skydda barn till exempel alla barn har rätt till mat, utbildning, hälsovård mm.

1989 blev Barnkonventionen klar. Det är mer än bara en deklaration utan ett lagligt dokument som övervakas av en barnrättskommiteé. Idag finns det 45 artiklar i Barnkonventionen som handlar om barns rättigheter.



Lesson
av: PRED1C70R
AttributionNoncommercialNo Derivative Works





Källa: http://unicef.se/barnkonventionen/historia




Tips för bra och dålig mat

Varför ska man äta?
Hjärnan och musklerna behöver energi för att orka hålla igång, energi får man av mat och dryck. Man behöver dessutom näringsämnen för att kroppen ska fungera och må bra.
Att äta en riklig frukost gör att man håller sig långt på en dag. 
Man ska även äta regelbundet. frukost, lunch, mellanmål, middag och ett litet kvällsmål är bra för att hålla energinivån uppe, det gör så att man inte kommer ner i kraftiga svängar där både humöret och orken försvinner.
Hjärnan behöver påfyllning av energi för att lära sig och komma ihåg saker.


Bra att tänkta på för barn mellan 1-3 år:
- Protein, kolhydrater, fett, olika vitaminer och mineraler.
- Servera olika sorters mat för att hjälpa barnet att vänja sig olika smaker.
- Ta till en ny smak tillsammans med något barnet tycker om.
- Få mat regelbundet. Frukost, lunch och middag. 2-3 mellanmål.
- Mellanmålen är viktiga, barn orkar inte äta lika mycket mat som vuxna.
- Fullkorn och fibrer.
- Dricka antingen vatten eller mjölk till målen.
- Gärna hemlagad mat.
- Lära barn att också äta vegetarisk mat.

Undvik att tänka på för barn mellan 1-3 år:
- Undvik att småäta mellan målen, barnet lär sig då att skilja mellan mättnad och hunger.
- Dålig hygien i köket, barn är känsliga för bakterier.
- Inte äta bränd mat.
- Egen fångad fisk, kan innehålla kvicksilver. 
- Kaffe, svart te och energidrycker.
- Opastöriserad mjölk.
- Inte för salt.
- Socker, godis, saft och läsk.

Tips till förskolor:
- Servera gärna frukt och grönt till varje måltid.
- Servera bara mjölk och vatten till varje måltid.
- Servera bullar, kakor, glass och saft högst en gång i månaden.
- Se till att alla barnen får äta i lugn och ro.

Källa:

Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard.

Tasty Food Abundance in Healthy Europe
By epSos.dehttp://www.flickr.com/photos/epsos/8077920518/Attribution





TIPS på hur man kan stärka barnets självkänsla och självförtroende

Självkänsla 

  • Kärlek - visa barnet så ofta du bara kan att du älskar det.
  • Uppmärksamhet - Ge barnet uppmärksamhet och spendera tid med barnet.
  • Respekt - respektera barnet, låta det säga sina egna åsikter och idéer.
  • Beröm - ge barnet beröm och uppmuntran när barnet har gjort något bra.
  • Var en god förebild - prata inte illa om sig själv och de andra. Bete dig som vuxen, speciellt som en förälder och inte bästa kompis.
  • Språket - använd fina ord. Kom ihåg att barnet lär sig snabbare än du tror.
  • Kritisera rätt - kritisera beteendet istället för barnet.
  • Uppmuntran - ge barnet mycket stöd.
  • Utrymme - uppmuntra barnet att försöka själv och på egen hand.
  • Stöd intresse - utveckla barnets intresse eller hobby.

Självförtroende

  • Skapa rutiner - hjälper att hantera känslor av osäkerhet.
  • Skapa en trygg miljö - hjälp barnet att känna självförtroende.
  • Lyssna noga - ta barnet på allvar.
  • Sätt gränser - då barnet kan sätta sina egna gränser och man skapar då en trygg miljö där barnet kan utvecklas i.
  • Samspel - lär barnet att man kan leka och umgås med de andra. 
  • Hjälp till när det behövs - erbjud hjälp när barnet verkar behöva det.
  • Uppmuntran - uppmuntra barnet att prova nya saker.
  • Var en god förebild - visa själv hur man kan göra.


''Båda föräldrarna har gemensamt 
ansvar för barnets uppfostran och utveckling.''
Barnkonventionen artikel 18

God could not be everywhete, so he created mothers.
http://www.flickr.com/photos/legends2k/3625480363/

Källa:
*http://www.pampers.se/trygg-miljo-barn-sjalvfortroende-formaga-barn
*http://www.barntotal.se/faktabank_foer_dig_som_har_barn/utveckling_och_framsteg/saa_staerker_du_barnets_sjaelvkaensla/
*http://unicef.se/barnkonventionen

Urie Bronfenbrenner

Urie Bronfenbrenner var en psykolog som intresserade sig för barns utveckling i familjen och i samhället.
Hans teori kallas utvecklingsekologi. Den visar människans samspel mellan medfödda egenskaper och miljöer som människan lever i. Utvecklingen sker i samspel med omgivningen. Modellen visar de system som omger individen där individen är i centrum.

Bild: Urie Bronfenbrenner cirkeln 
Av: Johanna och Louise 

Källa: Läroboken "Lärande och utveckling" av Tove Phillips. Utgivare Gleerups 2012.

"Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran oc utveckling."
18 artikeln ur barnkonventionen.

Tips för bra motorisk utvekling.

För föräldrar!
Det finns så mycket man kan göra med sitt barn för att man ska utveckla deras motorik.
För att utveckla grovmotoriken och finmotoriken så har jag några rekomendationer.

  • Leka med sitt/sina barn utomhus så de får stora ytor att röra sig på
  • Springa mycket!
  • Röra på sig mycket helt allmänt.
  • Låt ditt/dina barn pilla med saker se bara till att det inte är vasst eller farligt så klart men allt pill med små saker gör att finmotoriken ökas mycket!
Time for fun
CCBY




För Förskolan!
Ni som arbetar på förskolor vet ju att det är bra för ett barn att vara utomhus dels för att deras immunförsvar blir bättre och starkare.
Det finns fler anledningar till förbättrad motorik för barnen, se tips till föräldrar här ovan.

Pussel är en utmärkt övning för både finmotoriken och sinnet. 
Untitled
CC BY