Barn som far illa hemma

Barnmisshandel är då ett barn blir utsatt för psykiskt, fysiskt,  sexuella övergrepp, kränkningar till och man försummar barnens grundläggande behov av en eller flera vuxna. Det kan vara allt från att ett barn blir utfryst, biten, slagen, fullbordade samlag eller att de inte får någon mat hemma. Barn misshandlas för att föräldrarna anser att våld är det bästa sättet att uppfostra sina barn på. Men oftast är det så att barnen inte förstår varför de blir slagna för det dem har gjort. När man använder våld så föder en rädsla och misstro fram och det leder till att barnen gör så som föräldrarna säger utan att säga emot. Egentligen gör de inte detta gör de anser att det är rätt eller att de själva vill. Utan för att de är rädda.

Alla barn reagerar olika av misshandeln. Vissa barn kan visa tydliga och starka symtom såsom aggressivitet alla, sömnsvårigheter under nätterna eller att man lider av psykosomatiska t.ex. depression, koncentrationssvårigheter och kamratsvårigheter på grund misshandel.

Enligt lagen så står det ”Lagen uppmanar även oss som privatpersoner att anmäla om vi är oroade över hur ett barn har det.” ur häftet En fyrkantig himmel sida 9. Det som de menar med är att vem som helst borde anmäla misshandel, fast många anser att de inte vill ingripa i andra familjeförhållanden. Risken är att man kan förvärra situationen om man blandar in Socialtjänsten (soc) . Alla människor såsom kan bidra till en förändring!

När man gör en anmälan till soc så innebär det att man informerar dem om sin oro om att det kan finnas ett barn som far illa hemma. Dock om du inte vet vart du ska ringa eller vända dig för att få hjälp så kan du ringa din kommuns växel. Där kan du fråga efter vem som arbetar med barn som far illa. Kanske det är DIN anmälan som gör en förändring för barnet.

Du behöver inte vara säker om ett barn misshandlas, för i lagtexten så uttrycker dem att du ska ha ”fått kännedom om” vad som händer. Det menas med att du behöver bara ha sett eller hört något som tyder på att ett barn far illa. I detta begrepp kan man inräkna också:

- Att barnet berättar.

– Att du ser tecken på misshandel och inte får bra förklaringar från barnet, förälder eller annan vårdnadshavare.

– Att skadans utseende inte stämmer med förklaringen du fått av barnet, förälder/vårdnadshavare.

– Att andra barn berättar för dig att de har sätt märken på en kamrat eller att barnet berättat för dem.

– Att du hör talas om av andra, eller för när barnen pratar med varandra.

Om du märker att en vän far illa hemma så det du kan göra är att först fråga personen om det är någon hen vill prata om. Om det blir så pass att hen inte vill prata om det och man ser blåmärken på kroppen och hen förnekar att det kommer från hemmet så kan du gå till skolkurator och säga till hen vad du har sätt och hört och förklarar för kuratorn så mycket du vet. Då kan du få hjälp av kuratorn om att gå vidare och det kan bli så att min kompis kan få hjälp med det som händer där hemma.

Å andra sidan kan det bli värre för min kompis som hens föräldrar får reda på att någon eller deras barn har pratat med soc. Det kan bli värre hemma och bli skadligare för min kompis.

TIPS:

- Håll alltid ögon och öron öppna för om du misstänker misshandel
- Anmäl så snabbt du känner på dig att ett barn misshandlas
- Prata med andra om hjälp
- Ta hjälp av vänner om du är utsatt för misshandel
- Ring BRIS: Nummer och chatt finns får både dig under 18 och dig som vuxen
- Anmäl så snabbt du känner på dig att ett barn misshandlas
- Prata med andra om hjälp
- Ta hjälp av vänner om du är utsatt för misshandel
- Ring BRIS: Nummer och chatt finns får både dig under 18 och dig som vuxen

Syria Children of Freedom
Freedom House
CC BY

Barnkonventionen: artikel 5

Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter.

Länkar som är bra att läsa: 

http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/vald-och-overgrepp/Detta%20borde%20alla%20veta%20om%20barnmisshandel.pdf

http://www.masenfilm.se/media/pdf/filmhandledning_4kantig_himmel.pdf

Lekens betydelse för barns lärande och växande

Leken har en stor betydelse för barnens lärande och växande. Om inte barnen får leka utvecklas barnen långsammare och kan få svårt att se skillnad på fantasi och verklighet. Barn lär sig genom leken att samspela med andra barn och det är något av det viktigaste som finns. Det finns många olika typer av lekar som gör att barnens utveckling stimuleras.

Leken är den viktigaste sysselsättningen för barnens utveckling och lärande. I leken får barnen lära sig att utmana sig själv och möta andra barn i samma ålder. De barn som inte får lära sig att leka kommer ha svårt att lära sig att förstå enkla saker som att ta på sig en roll så som att t.ex. leka pappa, använda sin motorik för att lösa problem, eller ens bara kunna kommunicera med människor i sin omgivning. Enligt professorn Mats Myrberg (professor i specialpedagogik) ska man låta barnen bara få leka och man ska alltså inte ha formell inlärning i förskolan. Jag anser att man ska ha kunskapsinhämtning så som att läs- och skrivinlärning men det ska ske via leken. Barn lär sig oftast sitt modersmål först innan de lär sig svenska så det är bara låta språket komma och bara besvara och fråga barnet som om inget är fel.

Enligt psykoanalytikern Erikson (Erik Homburger Erikson, 1902-1994) är “jaget” det viktigaste för barnet. Där lär sig barnen behärska sina känslor med hjälp av leken. Han teori visar att man ska ta hänsyn till sina känslor. I leken bearbetar man emotionella situationer och det för att man ska kunna visa sina känslor. Om ett barn kan uttrycka sina känslor det kan bli lättare att få veta om det är något som tynger barnet eller om hen känner sig utanför. De barn som inte kan behärska sina känslor kan hamna i svåra situationer om det t.ex. har hänt något och de blir rädda för det som har hänt i det förflutna och kan ej komma över det.
Å andra sidan är det nog bättre att få leka ut sina känslor men det kan också bli konsekvenser där barn kan blir mer rädda för det läskiga än att minska på rädslan. Man kan köpa in dockor som visar känslor och då kan barnen visa med denna lilla docka hur hen mår t.ex. ledsen.

Enligt psykologen Piaget (Jean Piaget, 1896-1980) är att barn lär sig ny kunskap av gammal in hämtning. När barnet är runt två år så leker de parallellekar, det vill säga att minst två barn sitter bredvid varandra och leker med likadana leksaker men inte tillsammans. När barnet blir äldre utvecklas dem och det gör också leken. Det barnen kunde förut används återigen och men ett steg högre. Det vill säga att barnen använder sin gamla kunskap till att lära sig något nytt, t.ex. leka med sina kamrater med de leksaker de använder.
Jag anser att Piagets teori är ett intressant sätt att se leken ifrån. Jag har sätt på praktiken där barnen har lärt sig tidigare att räkna till 12 och sedan använder barnen det när de leker med klockor eller mobiltelefoner.

Det är därför leken är så himla viktigt för barnen. Ingen lek så blir det ingen stimulans. Våra barn är vår framtid och om de inte lär sig leken så blir det ingen framtid för både oss eller dem. Jag tycker att barn ska få vara barn och där med få leka utan att bli störda. Låt barnen uttrycka sig inom de olika lekarna och hämta ny kunskap från det gamla de redan kan. 

Barnkonventionen artikel: nr 1 Ett barn är varje människa under 18 år.

Toy Carnival @ SAM

By kodomut 

 Some rights reserved

Presentationen handlar om barns mediekultur och mediekonsumtion.
Där finns fördelar och nackdelar med barns mediekultur samt olika TIPS för vuxna och barn.

Barnkultur

Barnkultur är viktigt för barns utveckling, livskvalitet och lärande. Barnen måste få lära sig att få vara barn och inte bli vuxna i förtid. Barnen måste få utvecklas efter deras intressen och inte bli tvingade. De ska ha till exempel ha rätt till att få läsa skönlitteratur i deras smak. Barnen är vår nästa generation, de måste få utveckla sin egna kultur och identitet.

Barn som har stor tillgång till böcker har stor fördel för deras lärande och utveckling. Att barn får öva sig på att läsa betyder inte bara att dem klarar skolan bättre utan att dem även kan använda sig av det på fritiden. All typ av läsning är bra, den är bra för att lära sig meningsuppbyggnad eller om man kommer från ett annat land och vill lära sig svenska. Man lär sig även nya ord och om man inte förstår ett ord kan det vara bra att ha en ordbok hemma som barnen kan kolla upp ordet i och kan lära sig det. Läsning ger stimulans till hjärnan och är även allmänbildning om man läser faktaböcker.  Barn som inte gillar att läsa kan man göra det lite roligare för. Som att t.ex. börja med att läsa en tidning (typ, Kalle Anka), Det är mycket roliga bilder och inte så mycket text. Sen kan man höja ribban med att börja läsa böcker med bilder och när då de är kul kan barnet börja läsa böcker utan bilder. För barn kan bilder vara viktiga men det kan också vara bra att välja böcker som har bilder på varannan sida. Barnet kan då lära sig att vara uttålig med texten och läsa mer på en gång.  

Alla barn ska ha rätt till att klä sig hur de vill oavsett vilken religion de har och kultur de lever i. De ska ha rätten till att få gå i vissa kläder som är motsatsen till vad deras religion säger. Det är viktigt att få visa sin identitet genom mode. Att få ha rätt till att vara sig själv gör att man stärker sin självkänsla.  I barnkonventionen artikel 13-15 står det ‘’Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras.’’  det vill säga att man ska ha rätt till att säga vad man själv tycker. Du ska få ha yttrandefrihet med att klä dig i det mode du själv känner dig bekväm i. Man ska bli respekterad av sina nära och kära.

Alla barn ska kunna få sporta för att deras grovmotorik och fysik ska bli bättre ät bra för deras utveckling. Sport är till mesta del en lag sport t.ex. fotboll, innebandy och hockey då lär man sig att samspela och de är mycket av samarbete i ett lag. Man ska kunna lyssna på sina lagkamrater och ta till sig kritik utan att tjafsa emot den som ger kritiken. Sen ska man  försöka jobba på det man har blivit kritiserad för, sen kunna fixa det på nästa träning eller match. Sen kan det vara bra att  man också ska kunna ge positiv feedback till sina kamrater i laget så det inte blir en dålig stämning i sitt lag.

Tips kan vara att t.ex. skaffa ett bibliotekskort eller om man bor här i Stockholm och ta med sitt du barn till Kulturhuset, där finns det massor av olika avdelningar för alla olika åldrar. Om ni klickar på ordet Kulturhuset kommer du till alla inlägg som vi har skrivit om alla olika avdelningar dem har.
Låt ditt barn utforska sin identitet  och stil. Ditt barn kommer förmodligen gå emot dig och inte vilja det du säger om du tvingar ditt barn till någonting, då kommer du ingenstans med eran kommunikation Acceptera ditt barn och låt ditt barn vara sig själv, försök att inte ändra på ditt barn när den vill hitta sin egen “grej”.
Ditt barn ska få sporta vilken sport den vill utan att känna press från ens föräldrar. Sporta är en bra erfarenhet för barn eftersom dem får lära sig att sampela och samarbeta även att jobba i grupp.

Bild: Hitta i kulturhuset
CC BY NC ND

 

Varför VI just ska vinna!

Vi tycker att vi är värda en seger eftersom att vi har arbetat med fokus på  barnets utveckling.
Vi har fått kunskap av hur man skapar en blogg, hur man samarbetar och bearbeta fakta. Vi kan använda det teoretiska vi har lärt oss i skolan genom att skapa denna blogg, i det praktiska vi utför på praktiken.

Vi tänker på vår framtid, Barnen!

Rum för barn på Kulturhuset

För att komma till Rum för barn så går du in genom entré Plattan (Sergels Torg). När man kommer in ser man ett stort ovalt bord med information. Från denna våning tar man rulltrapporna till våning 4 där man kan hitta Rum för barn. Kulturhusets mest besökta attraktion är Rum för barn, det är drygt 250 000 besökare varje år. De har ett kösystem för att kunna komma in dit. Om det står en röd skylt så är det mycket folk som vill komma in. Det gula är att det är en kortare väntetid och om det är grönt så är det bara att gå in och ut hur man vill i Rum för barn.
På våning 4 finns det ingen plats för barnvagnar. Dock finns det på våning Plattan en parkeringsplats för barnvagnar. Lämna er barnvagn där!
Ni kan äta matsäck i matsäcksrummmet i Rum för barn. Det finns också toaletter med skötbord där. 

Utsikt Plattan

Foto: Kajsa Lind
CC BY NC ND

Rum för barn är ett ställe för barn mellan 0-9 år. Det är ett bibliotek anpassad för barn i denna åldersgrupp. Det finns allt från pekböcker till kapitelböcker. Det finns en bildverkstad där man kan måla och rita på. Det är gratis att gå in i biblioteket men om man vill gå in i bildverkstan kostar det 30 kronor. De 30 kronorna går till materialkostnaden. I biblioteket finns det dagligen workshops och aktiviteter för barnen. Det kan till exempel vara; sagostund, författarbesök, dans och rytmik med mera.

Titta gärna på Kulturhusets egna hemsida för att få mer information om deras olika aktiviteter på Rum för barn. 

Saker att göra på Rum för barn
Modeller på bilden längst till höger: Adam Haglund och Johan Johnsson

Foto:  Kajsa Lind
CC BY NC ND

Rum för barn passar för de yngre skolklasserna och barngrupper från förskolor. Som förälder så passar också man kommer dit med sina egna barn. Vissa dagar kommer barnboksförfattare på besök då kan barnen och de vuxna kan lyssna på författaren och få tips.


TIPS:
- Besök gärna Rum för barn här kan ni låta barnen utforska detta fantastiska biblioteket.
- Där får barnen träffa andra barn, både svensktalande och barn med ett annat modersmål.
- Det finns aktiviteter för alla barn.
- Det man får ut av besöket är ett stort utbud av barnböcker och träffa nya människor. 


Barnkonventionen:
nr 13-15: Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras.
nr 26: Varje barn har rätt till social trygghet.
nr 30: Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.
nr 31: Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Kurragömma 1-3 åringar

När man leker kurragömma med barn mellan 1-3 år så borde man tänka på:

- Berätta några regler så barnen vet VAD de ska göra.
- Alla brukar gömma sig på samma ställe.
- Gömmer sig bakom händerna.
- Regler är inte det viktigaste utan att ha roligt!
- Tidsuppfattning för småbarn är ganska kort.
- Prata gärna med barnen och ställ frågor samtidigt som du letar efter dem.
- Lek gärna flera gånger än bara en.
- Det behövs inte en stor yta, för de gömmer sig på samma ställen oftast.
- Låt alla få vara med (Förskola)
- Ha tålamod när du leker med dem.

Barnen i denna ålder har förståelse för själva leken men inte för regler och samspel.
De minsta barnen kommunicera med hjälp av kroppsspråk för de har inte utvecklats fullt ut med talet.

Det barnen tränar på när de leker kurragömma är bland annat, språket, samspel, regler, grovmotorik, turtagning, matematik när de räknar.

De olika varianterna som man kan leka kurragömma med 1-3-åringar är:
- Tittut
- Gömma sig bakom saker.

Barnkonventionen nr 31:
Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Hide and Seek 112/365

By: SashaW

Låtsaskompisar

Låtsaskompisar förekommer vanligt hos 3-åringar och deras fantasi. De är som en vän som tröstar och skyddar 3-åringen från det dåliga. De burkar få ett namn av sina 3-åringar och de berättar om låtsaskompisen som om hen var verklig.  Låtsaskompisen brukar vara den som får skulden när det är 3-åringen som har till exempel ätit upp kakorna i burken.

Källa: ur Stora boken om barn sida 281-284 av Kristina Hofsten och Lena Lidbeck, Prisma 2008

http://unicef.se/barnkonventionen

Ghost train in gardalandBy marcoPapale.com
http://www.flickr.com/photos/marcopapale/315063338/

Tips om 3-åringen

Detta är inlägget om tips för er som har 3-åringar eller er som väntar på att ert barn ska fylla 3. Många föräldrar undrar vad de ska göra när deras lilla son/dotter är 3.
Här kommer lite tips till er om 3-åringen: 

• Skilj en 2-åring från en 3-åring, för en 3-åring klarar av det mesta av vardagsbestyren. De säger inte "jag kan" när de inte kan.
• De är torra på på dagen och kan gå på toaletten själv med LITE hjälp.
• Många har fortfarande blöja på natten.
• De kan ha ovanliga rutiner som att gå upp tidigt.
• Deras ordförråd växer snabbt men har svårt med att förstå "imorgon" och "igår".
• De brukar ha låtsaskompisar .

Testa dig på Quiz: http://quiz.passagen.se/showQuiz.do?id=3944 

http://unicef.se/barnkonventionen

a hat, a birthday crown and a three year old called ella

By philcampbel

http://www.flickr.com/photos/clanlife/4636629202/

The Big Five

Vi lär oss fyra av dom fem viktigaste förmågorna från styrdokumenten.
De fyra förmågorna vi använder när vi bloggar är:

*Kommunikativ förmåga - När vi bloggar lär vi oss samtala och diskutera med varandra, där vi kan uttrycka med egna åsikter och ståndpunkter. I tillexempel när vi jobbar i grupp.

*Metakognitiv förmåga - Vi anpassar våra texter för våra läsare. Samtidigt som vi letar barnkonventions artiklar och flickr bilder som är creative commons.

*Förmåga att hantera information - Vi letar efter information från olika källor. Vi är källkritiska med det källor vi hittar.

*Begreppslig förmåga - Vi läser en text som vi sedan tar ut det viktigaste begreppen och gör det till nya sammanhang.

Biologiska Perspektivet

Under de senaste decennierna har det biologiska perspektivet blivit ett stort intresse. Biologiska perspektivet handlar om hur vår hjärna fungerar och hur vår kropp fungerar.

Neurologin är stor inom det biologiska perspektivet. Man tittar på hur nervsystemet påverkar våra reaktioner.

Inom det biologiska perspektivet utgår man från nervernas sätt att fungera och förstår då alltså människans känslor.

Källa: Psykologi, sida 62 av Martin Levander och Cornelia Sabelström Levander, Natur och Kultur 2008

The Brain Show
By TEDxPioneerValley2012

http://www.flickr.com/photos/tedxpioneervalley2012/6737974781/

http://unicef.se/barnkonventionen

3-åringen

En 3-åring har inga svårigheter att hamna i centrum och få uppmärksamhet. Att vara 3 år gör att man lever i en stabilare värld än för ett halvår sedan. Som 2-åring hade man fullt upp med att få sina viljor igenom men som 3-åring har man blivit mer samlad som person. Hen är allt tryggare med sig själv och riktar sin kraft och intresse utåt. Nu är det inte lika mycket "jag vill" och "kan själv" för att övertycka. Som 3 år klarar man av de vanligaste vardagsbestyren på egen hand.

Stort självförtroende:
De flesta 3-åringar på förskola och när hen har vilat klart tar hen på sig sin skjorta och knäpper knapparna själv. Många pedagoger och föräldrar blir fascinerade över att de klarar det alldeles själv. När man har fyllt 3 år så kan de mycket mer än vad föräldrarna tror. De kan bland annat cykla på en trehjuling, hoppa jämfota, halsa ur en flaska samt gå på toa själv men dock med lite assistans. De klarar att servera sig själva på lunch och äta med kniv och gaffel olika grytor.
3-åringar är oftast torra och de klarar av toalettbesök på egen hand med lite hjälp. Många 3-åringar har fortfarande blöja på natten.

Ritualer:
En 3-åringar har mycket bestämda uppfattningar om hur saker och ting fungerar. Som 2-åring var allt som ett enda mysterium, men när man blir 3 år så faller allt på plats. Som 3-åring vill man ha ordning och reda på sina egna saker, barnen vill att sakerna ska ligga där de la sakerna och ingen får röra dem. Det är ett fenomen som vuxna inte förstår sig på. Deras sätt på "ordning och reda" är att lägga leksaker överallt i hela huset och låter jackan ligga där den togs av. Allt ska vara där barnet la sina saker och det ska alltid vara så. De gör så kallad egna rutiner för när de ska få saker och ting.

En 3-årings rutin kan se ut såhär:

• Vaknar klockan fyra på morgonen.
• Vill ha en smörgås (han får det men föräldrarna tycker inte om det är någon bra vana att äta klockan fyra på morgonen. De vill inte strida om saken så tidigt på morgonen). Samling på förskolan.
• Utelek, lunch, vila, mellanmål.
• Kompisarna är viktigt för barnen och de formar sin egna personlighet medan de tryggare. Det förekommer mycket "parallellek" som är att man sitter bredvid sin kompis och leker med exakt samma sak men för sig själv. Rollekar blir allt vanligare för 3-åringen och det pågår i långa stunder. 

Ordförrådet växer:
Bearbeta sina känslor i lekar. En 3-årings största glädje är språket och att kunna tala. De lär sig nya ord och använder dem. Barn lär sig visor, sagor utantill. De lär sig tidskillnader som "då", "sedan" och "idag". Fast det finns några ord som kan göra de förvirrade med tiden t.ex. "igår" och "imorgon"

Källa: ur Stora boken om barn sida 281-284 av Kristina Hofsten och Lena Lidbeck, Prisma 2008


Testa dig på Quiz: http://quiz.passagen.se/showQuiz.do?id=3944

http://unicef.se/barnkonventionen

a hat, a birthday crown and a three year old called ella

By philcampbel

http://www.flickr.com/photos/clanlife/4636629202/

Behavioristiska teorier

I ett av inläggen skrev jag om Behaviorismen och nu kommer fördjupningen om den Behavioristiska teorier.

Behaviorismen är kontroversiell teori som gjorde genomslag under olika perioder på 1900-talet. Grundläggande för Behaviorismen är synsättet om hur man ska uppfostras. Det är genom positiva och negativa förstärkningar alltså belöning och bestraffning som man uppfostrar sitt barn med. Behaviorismen är motsatsen mot det biologiska perspektivet. 

Betingning:

Betingning handlar om att lära in ett beteende genom att använda sig av yttre stimuli t.ex. ljud/ord, bilder, lukter. Det används bland annat när man dresserar hundar med att till exempel lära hunden ''sitt'' när du säger det.

1. Du säger "sitt" och håller en godisbit ovanför hundens huvud.

2. Hunden sätter sig ner, eventuellt hjälpt av att du trycker ner dess bakdel mot golvet.

3. Hunden får en godisbit och beröm. 

Efter några träningstillfällen har hunden lärt sig att förstå vad ordet "sitt" betyder och kopplar det till något positivt och sätter sig.

Beting går även att använda på människor också säger Behaviorismen. När barn belönas och bestraffas på sitt beteende så lär de sig snabbt vad som är rätt och fel. Men en kritiker säger att det är faktiskt inte så barnen lär sig vad som är rätt och fel utan de lär sig bara vad som händer för hur deras beteende är.
Källa: ur Lärande och Utveckling av Tove Phillips sida 62-63, Gleerups 2011 

http://unicef.se/barnkonventionen

Gesture, attitude, behaviour

By: Marc Wathieu

• http://www.flickr.com/photos/marcwathieu/4074496908/

Språkinlärning

Inom språkinlärningen finns det olika teorier om hur språkinlärningen går till och hur de delas in i tre olika perspektiv:

- Inlärningsteorier

Bygger på behavioristiska tankar, med behaviorism menar man att man mäter och observerar människans beteende. Barnet är beroende av sin omgivning när den lär sig ett språk. Barnet härmar omgivningen och inom behaviorismen pratar man mycket om belöning och bestraffning, alltså positiva och negativa förstärkningar. 

- Biologiska teorier
Barnet föds med ett språk och språkinlärning. Språkets regler är redan förprogrammerade i oss och de utvecklas i takt med barnens ålder, mognad och samspel med omgivningen. Barn har lättare att lära sig ett nytt språk i tidig ålder för att inlärningen är mest effektiv då. Det förklarar varför det är svårare för vuxna att lära sig ett nytt språk.

- Samspelsteorier
Lägger inte stor vikt på arv eller miljö. Språkutvecklingen är ett resultat av mognad, intellektuell utveckling och stimulans av omgivningen.

Källa: ur Lärande och Utveckling av Tove Phillips sida 34, Gleerups 2011

http://unicef.se/barnkonventionen

Language diversity
By: TobiasMik · WhatWeDo

 

http://www.flickr.com/photos/tobiasmik/3809460658/

Språkets betydelse

Språket skiljer människorna ifrån djuren. Ett djur kommunicerar med ett läte som det föddes med. De ändrar lätet beroende på vad det vill säga. Människornas språk har utvecklats och hjälpt oss att kunna kommunicera våra behov till exempel om vi är arga eller fråga efter vägen.

Ett språk kan vara:

•  Verbalt; en form av att man talar och skriver 
•  Icke-verbalt; som kroppsspråk, bilder eller gester.

Det finns två stora delar inom språket. Första delen är kommunikation. Då ska man kunna kommunicera med andra och genom det blir man bättre på att umgås med andra människor. Språkets andra del är 'verktyg för tänkande'. Genom att kunna tänka och använda information blir allt lättare. Om man har ett språk så kan man ''sätta ord på sina tankar'' och allt blir tydligare för sig själv och andra. Med ett större ordförråd och blir vi allt bättre i språket.

Källa: ur Lärande och Utveckling av Tove Phillips sida 33, Gleerups 2011

http://unicef.se/barnkonventionen

English Language Day (16)

By UN in Armenia

http://www.flickr.com/photos/unarmenia/

Creavite Commons (CC)

Creavite Commons (CC) är en organisation med mål att hjälpa skapare som vill dela sina verk och då kan skaparen bestämma på vilket sätt hen vill dela dem.

Genom CC får den som vill använda verket  reda på vilken licens den måste följa.

Enligt CC måste man följa upphovsrättslagen.

Om du vill ta reda på mer om CC, klicka på länken:

http://www.creativecommons.se/

Copyright, Erkännande och inga bearbetningar

Av: Kajsa och Johan

CC, BY, NO

Ritad av Johan och photoshopad av Kajsa