Visar inlägg med etikett Alexander. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Alexander. Visa alla inlägg

fredag 17 maj 2013

Lekens betydelse för barns lärande och växande!


Leken är viktig för barns lärande och utveckling, eftersom att det finns mycket att göra med leken för barnen, hur viktig den verkligen är för att barn ska utvecklas på rätt sätt, och kunna utveckla sina motoriska, emotionella eller finmotoriska delar i ung ålder. Leken bidrar med en stor del av barnens inlärning, då genom alla olika lekar så lär sig barnen mer och mer, framförallt den motoriska och finmotoriska delen. Samt så lär de sig att räkna, att göra saker som klättra, springa, sparka boll eller liknande och mycket mer som gör dem mer förberädda på framtida saker för sig själv.

Leken är den bästa sysselsättningen för barn, det gör dem fokuserade, avslappnade och har samtidigt roligt när dem leker på alla olika sätt och vis då de samtidigt lär sig så otroligt mycket. De utvecklas till större, starkare och mer självsäkra personer också pga leken, som utgör här med att det är viktigt för barn. Det är skillnad mellan bra och dålig lek, som pedagog eller förälder eller liknande så ska man tänka på det noggrant och ordentligt! Inte slarva, eller göra leken för barnen till någonting tråkigt, ointressant eller liknande, utan anpassa sig för sitt/sina barn i närheten så de lär sig, så de har roligt & framförallt att de utvecklas.

Sigmund Freud(1856-1939) ansåg att barnet tillfredsställer sina önskningar och skapar sin egen värld i leken. Alltså att de kopplar bort sig ifrån t.ex. allt dåligt som händer runt omkring, eller försöker komma bort ifrån något dåligt, så kommer de in i lekvärlden som förändrar dom positivt. Erik. H. Erikson(1902-1994) betonar hur viktigt det är att barn får tid att leka för sig själva, eftersom det är i leken inlärningen sker och då där barnen reparerar sina känslor. Och jag håller med dem fullt ut, tog dessa två då dem båda är väldigt kloka och har i det hela rätt i vad dem säger angående leken för barns lärande och utveckling.

Mats Myrberg är en stabil professor i specialpedagogik på Linné universitetet som ligger i Växjö, Kalmar. Han tycker att det inte är bra att lära sig läsa i tidig ålder. Han tycker att man ska lära sig läsa runt 7 års åldern, när man är mer mogen för det och att man får det lättare inom framtiden, då man börjar läsa i åldern som i princip är den bästa för barn. Jag anser och tycker att han har helt rätt i det, tycker inte man ska hålla på och skynda på inlärningen för barn, jag själv började läsa i 7års åldern, och har aldrig haft problem att läsa eller liknande. Och att börja läsa när man är yngre kan förstöra en, och få det svårare i framtiden som då inte är någonting positivt alls.
Mats Ekholm är en professor i pedagogik från Karlstad. Han tycker att barn ska börja läsa vid 2.5-4a års ålder. Han säger att om ett barn blir intresserad utav läsning så ska inte ens föräldrar eller pedagogerna på förskolan hindra dem ifrån att lära sig läsa. Det är delvis sant, självklart så ‘’tvingar’’ man inte barnen då att inte få läsa, eller lära sig. Men det måste finnas en motta tycker jag, finner ingen anledning till att man ska börja läsa i 3 års åldern ungefär, det blir inte bättre i framtiden för det. Tycker barnen i den åldern ska lära sig på sitt egna vis, genom att bara leka och utveckla sina motoriska delar genom det.
Det som gör det så viktigt för pedagoger, föräldrar eller vuxna att hantera lek på ett bra sätt, så att det blir bra lek är att se till så att dem gör det rätt och att det inte blir fel. Att man står och ser till så att de inte finns möjligheter för barnen att bli skadade eller så, utan att dem har det bra och roligt, och samtidigt att man analyserar och studerar så att det är inlärningsmöjligheter i det man gör med dem. Barn tycker bara att det är otroligt roligt att få leka, att göra lekar som matematiska delar, öva på sina olika motoriska delar och ta del utav det sociala med sina vänner, nära och bekanta är väldigt viktigt tycker jag då det blir så mycket lättare för barn att inte vara blyga, visa världen vilka dem är och inte ha några alls problem att ta del utav sociala sammanhang som att skaffa vänner, hälsa på folk. Som att komma till en ny skola och inte våga hälsa på folk, att inte våga ta del utav vad andra gör och bjuda på sig själv, det kan bli väldigt svårt för den individen att fortsätta sin inlärning. Därför tycker jag att det är otroligt viktigt att som pedagog, förälder eller annan vuxen att verkligen tänka på hur viktigt det är för barnen att leka bra, att bra lek är en stor del som kan avgöra väldigt mycket inom framtid och göra det lättare helt enkelt för barn.

Varför jag har valt att skriva om dessa tre mellan meningarna är för att jag anser och känner själv från min egna vinkel att det är det viktigaste och visar precis hur och varför leken är så bra och viktig för barn. Att de lär sig genom att leka, att de utvecklas emotionellt, socialt osv genom att leka som många kanske inte tror, men faktiskt så är det så. Varför jag valde att ta med Freud och Homburger var för att dem inspirerade mig med deras meningar om barns lek och lärande och hur eller varför de försvinner in i sin egna lekvärld eller att de leker av dåliga känslor osv också, inte bara att de lär sig, utan barn har roligt och bearbetar bra och dåliga känslor också som Freud och Homburger delar på den noteringen.






torsdag 25 april 2013

Adam och Alexander: Tips till barn

Mediekonsumtion
                                          CC BY NC ND
Här berättar vi om våra tips hur de ska tänka på när de sitter vid facebook eller någon liknande sida. 

Adam och Alexander: Ansvar och Tips

Mediekonsumtion
                                      CC BY NC ND
Här pratar vi om hur ni föräldrar eller pedagoger hur ni kan hålla koll på era elever samt era barn, på vilka sidor de använder på nätet. 

Adam och Alexander: Fördelar och Nackdelar

Mediekonsumtion
                                            CC BY NC ND
Här pratar vi om vilka fördelar och nackdelar det finns när man använder datorn eller sitter och spelar spel.

tisdag 23 april 2013

Barnkultur


Barnkultur är viktigt för barns utveckling, livskvalitet och lärande. Kultur i barns liv är bra för utvecklingen för att kultur i största allmänhet är roligt när det är roligt så lär man sig dubbelt så mycket. Musik och idrott som exempel är ett fint sätt att lära sigpå för vilket barn gillar inte musik eller sport!


Det viktigaste är, att barnen rör på sig och det gör dem inom idrotten. Inom idrotten, ökar man sin motorik, hälsan och kunskaper i olika sammanhang.
Exempel på olika sporter är, fotboll, innebandy, hockey eller tennis. Efter en idrottslektion så fokuserar barn och ungdomar bättre för att de har fått röra på sig innan de sätter sig och pluggar i ett par timmar i streck.

Inom musiken så filar man på sin hörsel och sin finmotorik om du t.ex spelar piano eller gitarr. Musiken ändrar väldigt mycket på barn, barn kan bli lugna utav det, koncentrerar ofta väldigt bra när de får lyssna på musik medans de gör arbeten eller liknande. Jag har själv dyslexi som jag stör mig på ibland och gör att jag fokuserar sämre men om jag har musik i öronen så kan jag kontrollera mitt fokus  så att jag håller fokus på mitt lärande.

Internet är ett väldigt konkret exempel på kulturella medier som t.ex. spelandet eller lära känna nya människor via olika hemsidor. Jag själv spelar dagligen och min förståelse för engelskan har ökat enormt sen jag började spela. Man får förståelse om vad som händer i världen också, att google är ett underbart exempel där man kan söka och lära sig olika språk, ord eller liknande. Internet kulturen är ingenting som förstör, omvärlden kan lätt kopplas bort för stunden, men det kan bara vara bra, då barnen kan få vara sig själva när de sitter vid datorn och får ha sitt privata där.

Med det här menar vi att det är viktigt att ditt barn rör på sig och använder sig av andra kulturella medel. Vi tipsar verkligen om att ni går med i en idrottsförening eller liknande för att ditt barn ska få en så bra hälsa som möjligt.
Musik är alltid viktigt, för att förbättra koncentration och finmotoriken. Musik och idrott gör ditt barn gladare och kanske finner en bra karriär inom det i framtiden.
Children running in the park
av:eileenmcmhaon
CC-BY-SA

fredag 22 februari 2013

Framför skärmen

Mätningar visar att svenska 3- till 6-årnigar tittar på tv i genomsnitt en och en halv timme om dagen. Barnen tittar oftast på barnprogram på morgonen och någonting annat tillsammans med en vuxen innan sängdags.

Forskare antyder om att:

  •  Det är positivt för barnen att sitta framför tvn, det gör att de utökar deras talförmågar och hörförmågor inom vårat språk men också engelskan(oftast).
  • Barnen blir inte alls så aggressiva som vissa säger, utan Barnkulturforskaren '' Margareta Rönnberg'' ifråga sätter det hela, och intyder om att barnen kan skilja på verklighet och fantasier och att barn är fullt kapabla till att hantera mediet.
Stjäl tiden: 

  • Att tv och datorer stjäl tid från andra, mer aktiva och utvecklande aktiviteter är också en myt som man tycker behövs omvärderas vid en närmare, mer vetenskaplig granskning. 
  • Barnens fritid har inte blivit mer passiv sedan tv/datorerna kom. Utan tvärtom, fler och fler barn i allt yngre åldrar och mycket till åt olika former av sport och idrott, fler lär sig spela och tycka om instrument och deltar i aktiviteter som mulle, gymnastik & balett.
Vissa säger att datorer och tvn gör så att deras barn bränner ut sig själva, att de förlorar kontakt med sina vänner och att fritiden mer eller mindre tynar bort. Men i själv verket är det inte så. Barnen lär sig mer om hur datorer och nätverk fungerar och kan då göra att de får intresse för det inom framtiden eller så. De lär sig bättre svenska och lär sig väldigt mycket engelska som de inte tänker på, men när de väl kommer till skolan och har svenska eller engelska så vet de betydligt mycket mer än vad dem själva tror eller vet. Med detta menas att datorer och tv tittande utvecklar barnens intellektekuella förmåga, de blir smartare och får mer kunnighet, skicklighet och helt enkelt lär sig saker lättare och smidigare. Jag själv tycker att datorer och tv tittande är väldigt nyttigt! Det finns inget fel, självklart så ska man inte ta för mycket tid utan göra det med måtta. Ser man till att göra det med måtta och varierar mellan barnprogram och samt naturprogram eller liknande så att man får kundskap och intresse för andra program än bara barnprogram.



Namn: Bo - boy behind pc
Av: IICD
CC BY 

Källa: Stora boken om BARN
Av: Kristina Hofsten & Lena Lidbeck
Prisma 2008
Barnkonventionen artikel nummer 18:

fredag 1 februari 2013

Erik H. Eriksons utvecklingstadier vuxen


Tidig vuxenålder ( 20-40 år): Närhet - isolering
Här är perioden då man försöker finna sig en partner att dela sorg och glädje med, att kunna släppa taget om annat och bara fokusera på sitt förhållande. Skaffa barn, byta boende för att anpassa sig efter familjen m.m.
Att veta vem man är och så gör det så mycket lättare att kunna ''hoppa'' in i ett förhållande och satsa på det. Vet man dock inte riktigt vem man är, kan det blir otroligt svårt. Att man inte litar på personen osv och på så sätt gör så att man isolerar sig ifrån sådana tankar eller ideér om att skaffa en relation.
Medelålder ( 40-60 år): Generativitet - stagnation
När man kommer upp i den åldern så kan perioden komma då man funderar på om det var det här man ville av sitt liv, tänker efter om man gjort som man velat, uppnått sina mål i livet eller om det bara helt är bortkastat. Människor som upplever att de fått ut mycket av sitt liv är oftast nöjda med tillvaron och fyller sitt liv med meninsfulla tankar. Människor som inte är så speciellt nöjda med deras liv blir oftast bittra och frustrerade, som påverkar en själv och sin omgivning.
Ålderdom (60 år och uppåt): Integritet - förtvivlan
I livets sista åldrar är det vanligt att man blickar tillbaka på sitt liv. Är man nöjd och känner att man betytt någonting så är det lättare att acceptera tanken på döden. Frustration och förtvivlan kan uppstå om man känner att ingenting blev som man ville och att man mer eller mindre inte betytt någonting.

                                                         Av: karen H. nickname.{ pooh}


Källa:
Lärande och utveckling
Tove Philips
Gleerups, 2011

Quiz

Eriksons utvecklingssstadier

Spädbarnsperioden (0-1 år): Tillit - misstro
När ett spädbarn utvecklas under sitt första år så är det viktigt att de får sig en tillit till personerna i sin omgivning. Barnet kommer vela ha trygghet och kunna lita på omgivningen så barnet inte för en misstro om t.ex. föräldrarna. Blir ett spädbarn bortstött eller missötkt så får den misstro och kan senare i livet få väldigt svårt att lita på människor i omgivningen eller allt som, som då gör att de blir svårt för den att skapa sig vänner, eller olika relationer.
Småbarnsperioden (2-3 år): Autonomi - skam och tvivel
Under småbarnsperioden utvecklas alla barnens självständighet. Med det menar man att det uppstår konflikter mellan barnens egen vilja och folket runt om krings olika krav. De barn som får utveckla sin självständighet samtidigt som de får tydliga gränser blir allt mer tryggare i sig själva än vad barn som hela tiden blir kontrollerade. Kontrollerade barn kan bli osjälvständiga och blir alltså osäkra på sig själva och annat runt omkring som vuxen.
Förskoleåldern (4-5 år): Initiativ - skuld
De olika barn i förskolan testar sig fram för att få till sig nya kunskaper och färdigheter. Att utveckla sin initiativsförmåga stärks identiteten. De gör att de kan börja känna skuld för allt möjligt som de kanske inte ens har medverkat i, eller dessvärre har.
Skolåldern (6-12 år): Produktivitet - mindervärde
När barnet börjar skolan så blir det automatiskt att de behöver prestera mer än vad de tidigare gjort. Barnen jämför sig oftast med sina vänner/bekanta i skolan samt ute, känner man då att någon är t.ex. bättre än vad man själv är så kan det försämra ens självförtroende. Barn som är uppväxta med rikedom/bättre liv kan få mer attityd och bättre självförtroende.
Tonåren (13-18 år): Identitet - identitetsförvirring
Det är då man frigör sig ifrån sina föräldrar och utvecklar sin egna identitet. Man genomgår väldigt mycket som konflikter, nya vänner och gammla vänner osv. De flesta tar sig igenom tonåren med en trygg identitet i slutändan. De som inte klarar den perioden får oftast en identitetsförvirring och vet inte riktigt vem man är, som då kan leda till att man får söka hjälp för att finna sin identitet.




Källa:
Lärande och utveckling
Tove Philips
Gleerups, 2011

Quiz






Vad vi lär oss

Analysförmåga:
  • Vi analyserar en text och skriver ut det viktigaste om det.
  • Vi Jämför olika texter med i princip samma innehåll, vilket leder till skillnader mellan åldrar.
Nackdelar:
  • Man kan lätt misstolka svåra texter. Om man analyserar en för svår text och inte förstår.
Kommunikativ förmåga:
  • Man har envägskommunikation till dem som läser bloggen.
  • Vi framför och bemöter argument.
  • Formulerar blogg inlägg, och redovisar dem genom att publicera.
Metakognitiv förmåga:
  • Vi använder olika strategier, genom att skriva olika i texten. Alltså variation i texten.
  • Vi lär oss genom att skriva ett inlägg och sen utveckla det, och förbättra inlägget.
  • Vi lär oss att tolka  olika texter som vi skriver/läser.
Förmåga att hantera information:
  • Att vi letar tiill exempel på internet efter bilder som passar till våra inlägg. Vi hittar oftast våra bilder på hemsidan '' Flickr ''.
  • Om vi ska hitta saker på internet är vi oftast kritiska till källan. Med tanke på att vi måste använda oss genom upphovsrätten '' Creative Commons ''.
  • Vi lär oss att använda oss utav källkritik.
Begreppslig förmåga:
  • Dem begreppen vi lär oss använder vi oftast i våra blogg inlägg och försöker oftast vara nyanserade.
  • Vi lär oss att använda olika begrepp i olika sammanhagn.

fredag 25 januari 2013

Erik H. Erikson

Erik Homburger Erikson föddes 1902 och gick bort året 1994. Han hade teorier om den psykosociala utvecklingen som i stor del inspirerades av Freuds teorier. Han delade oftast in olika utvecklingar i olika stadier, men till skillnad ifrån Freud så håller Eriksons faser livet ut. Erikson hade aldrig riktigt något fokus på de sexuella drifterna, utan koncentrerade sig mer på vilka som var de viktigaste drifterna.

Enligt Erikson sker det viktiga delar av befolkningens psykosociala utveckling genom att bearbeta den existentiella krisen. Den är egentligen ingen kris, utan mer eller mindre en kritisk period i utvecklingen. Varje individ genomgår den krisen på olika sätt. Hur krisen tas hand om och hur slutresultatet blir kommer sedan avgöra individens personlighet. Krisen är alltså en möjlighet för individen att gå vidare i livet.

Namn: Freud
Av: Aturkus
CC BY 2.0 
Källa:
Lärande och utveckling
Tove Philips
Gleerups, 2011

Barnkonventionen artikel 6:
Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Quiz